Ostindiska kompaniets hus vid stora hamnkanalen i Göteborg. Här var centrum för den svenska handeln på Kina under nästan 70 år. Idag finns Göteborgs stadsmuseum på denna centrala adress. Resterna av den engång så stolta varvsindustrin syns i bakgrunden som att markera handeln och sjöfartens betydelse för staden.
Så kom en sådan där dag när det måste göras något och något blev denna gång en Göteborgsattraktion som heter Göteborgs stadsmuseum. Strategiskt placerad vid Stora hamnkanalen så centralt det går i Göteborg ligger det gamla Ostindiska kompaniets huvudkontor där det museet idag är inrymt.
Göteborgs stadsmuseum
Det svenska Ostindiska kompaniet bildades 1731 med det uttalade syftet att handla på Asien och i första hand Kina. Handeln hade fått ett kraftigt uppsving seden de första portugisiska skeppen hade sökt sig österut. Holländerna följde efter och till slut även britterna. Svenska intressen var lockade av handeln. Problemet var att det finnits ostindiska kompanier i Sverige tidigare och dessa hade haft begränsade framgångar. Inflytandet från köpmän i västerifrån ska kanske inte underskattas. Det brittiska ostindiska kompaniet gjorde goda vinster men det var inte öppet för alla. Att kunna vara med i ett svenskt företag blev en väg fram. Konkurrensen uppskattades inte andra kompanier, men svenskarna kom igenom. Efter äventyr men de flesta resorna kom hem. Vinsten på den första resan var 25 % så det lockade till mer. 1750 hade det varit så många resor att vinsterna blivit så stora att det kunde byggas ett ordentligt hus vid stora hamnkanalen. Det är det huset som vi känner idag som Ostindiska kompaniets hus och där Göteborgs stadsmuseum inryms idag.
Äskekärrsskeppet
Årskorten visades upp och det var att välkomnade stiga på. Vi drog oss raskt upp i huset och drog åt höger. Vikingarummet. Rummet domineras av några gamla plankor som ligger ungefär som det borde ha sett ut om det var helt och inte i det plockepinn skick som vi såg framför oss. Brädhögen kallas för. Det plockades fram ur Götaälvdalens lera under 1930-talet. Det är en vikingatida knarr, dvs. ett hadels- eller lastfartyg. Av bildtexterna framgår det att skeppet är från 900-talet. Fartyget hade kraftiga reparationer och det tyder på ett hårt yrkesverksamt liv under 60-70 år som det seglade på haven. Visst kittlas vi av tanken på alla platser som den gamla knarren har besökt. Det saknas många delar så vi kan bara gissa hur det såg ut under sin aktiva tid.
Båten är Sveriges enda bevarade vikingaskepp. Det finns flera i Danmark på Vikingaskeppsmuseet i Roskilde och det finns i Norge, men ett i Sverige. Det är lite svårt att förstå med tanke på hur vittberesta vikingarna i östra Sverige var. Att det inte finns något kvar. Vi fortsatte vår rundvandring i rummet och läste på lite skyltar och tittade på det sparsmakade utbudet av vikingatida föremål. Det är lätt att glömma bort att där Göteborg ligger idag var det gränslandet mellan Sverige, Norge och Danmark. Läget var väldigt utsatt med sin närhet till havet, vilket i våra dagar är en tillgång. Istället var det Lödöse som med sitt skyddade läge längre upp i älven och med sina kommunikationer med det inre av Västergötland som var medelpunkten i området. Där finns för övrigt ett bra museum som har en hel del intressant material från vikingatiden. Därför är det kanske lite sparsmakat, Göteborg var inte något på den här tiden. Det skulle komma andra tider och andra utställningar som belyste tider som var mer i Göteborgs favör.
Stenåldern
Nästa utställning förde oss tillbaka i tiden. Det handlade om stenåldern och var under uppbyggnad. Valet av grafiks profil var mycket modern. Så modern att det inte riktigt gick att läsa vad som stod på skyltarna som säkert var informativa. Svag text på en glasskiva belyst underifrån. Skulle tagit med mig killarna från Bletchley Park för att få hjälpa att tyda budskapen. Där den grafiska profilen ställde till med problem på ett ställe så blev den så mycket bättre på ett annat. Enkelheten i rummet var tilltalande och lyckades lyfta fram montrarna och dess innehåll och lämnade övriga ytor i bakgrunden.
Göteborg på 1800-talet
En lite nätt utställning om de tidiga industrierna i Göteborg. Här fanns en segelduksvävstol från Jonsered. Keillers mekaniska. Portertunnor från Carnegie. Namn som känns igen från den tidiga industrialismens tid i Sverige och Göteborg. Läget vid havet blev en tillgång och staden växte snabbt. Grunden för staden hade lagts på 1620-talet men det var under 1700-talets växande handel som Göteborg tog ordentlig fart. Det syns inte minst på det hus som vi befann oss i. Nästa utställning handlade kust om Göteborgs 1700-tal.
Göteborg på 1700-talet
Detta var en annan utställning, större och den visade andra saker. Här var det inte industrin som var i centrum, här var det hantverk och handel. Här fanns spår av de krig som den gamla stormakten hade utkämpat. Det fanns mer att titta på och röra vid. Det fanns lite kläder som barn, stora som små kunde ta på sig och se ut som de kom från en annan tid. Det fanns mycket att se på. Klockan tickar som alltid fram åt och när det är roligt slår den dubbla slag. Det var dags att avsluta besöket på Göteborg stadsmuseum. Det finns mer att titta på men det får bli en annan dag.
inga bilder hittades
Göteborgsattraktioner – Dag 1 – Aeroseum
Göteborgsattraktioner – Dag 2 – Göteborgs stadsmuseum
Göteborgsattraktioner – Dag 3 – Residenset
Göteborgsattraktioner – Dag 4 – Färjenäs och Karl IX:s Göteborg
Göteborgsattraktioner – Dag 5 – Ragnhildsholmen
Göteborgsattraktioner – Dag 6 – Volvomuseet
Göteborgsattraktioner – Dag 7 – Stora Katrinelund
Göteborgsattraktioner – Dag 8 – Hisingsbron
Göteborgsattraktioner – Dag 9 – Fredrikhamns skans