Glasets hus i Limmared i södra Västergötland.
Vad gör vi? Frågan kom på frukosten och sedan kom förslaget om en lite tripp i södra Västergötland, till knallebygden. Varför inte, sagt och gjort och ett par timmar senare var bilens nos ställd mot knallebygden huvudstad. Numera går det att köra runt staden när riktningen är utsatt mot Småland. Det är åt det hållet som målet för dagens utflykt ligger.
Limmared
Det som mest för knippas med orten är glastillverkning och den stora produkten idag är flaskorna till Absolut vodka. Limmared som samhälle är också starkt förknippad med utvecklingen på glasbruket. Det var officeren vid Älvsborgs regemente Gustav Skarp som efter lyckad militär karriär i Karolinerkrigen adlades 1715 till Gustav Ruthensparre. Det var han som köpte in Limmareds säteri 14 år senare. Ytterligare 11 år senare hade han kommit fram till att området lämpade sig väl för glas tillverkning, här fanns alla de ingredienser som behövdes. Han sökte kungligt tillstånd och 1740 kunde bruket börja tillverkningen av glas. Det mesta som kunde tillverkas i glas tillverkades på Limmared. Det var först utländska, främst tyska glasblåsare som kom till den lilla orten i Västergötland. De lärde i sin tur upp Limmaredsborna som kom att blåsa glas i generationer. Konkurrensen var hård och kom ett bruk upp med något så kopierades det av de andra bruken. Limmared var tidigt ute formpressat glas. 1848 börjad de med denna typ av glastillverkning och det gjorde att det blev en mer industrialiserade masstillverkning. Formarna var visserligen dyra men mängden gjorde att priset kunde gå ner.
Limmared var även med när kristallglas började tillverkas på 1870-talet. Här är det kanske mest konkurrenterna i Kosta och Orrefors som gjort sig riktigt kända. Det är under den här perioden som färgat glas börjar introduceras i produktionen. När kalendern hade ändrat sig från 1800-tal till 1900-tal investerades i en ny hytta. Den gamla i trä hade gjort sitt och en ny tegelbyggnad byggdes. Det var ungefär samtidigt som järnvägen kom till byn när banan Borås-Alvesta Järnväg drogs igenom bruksorten. Även om det inte finns information om detta så borde det ha underlättat med kommunikationerna från bruket. Återigen skulle produktionen ändra karaktär. Kristalltillverkningen las ner på 1930-talet och istället så satsades vad som idag skulle kunna kallas för glasförpackningar. Det var också på 1930-talet som den förste designern anställdes på bruket. Glasburkar och glasflaskor tog över allt mer och på 1950-talet börja produktionen automatseras. Idag är produktionen helt automatiserad och 1,5 miljoner förpackningar tillverkas varje år. Den mest kända produkten är utan tvekan Absolut vodka flaskan.
Vi svängde av riksvägen och körde in mot orten. På höger sidan kunde vi se Glasets hus. Innan vi han fram fick vi se något som alltid är lika trevligt. En rovfågel satt högst upp på en lyktstolpe vid vägkanten spanade. Den klassiska näbben var vackert vänt i profil för bilisterna som hade turen att kunna titta upp. Rovfåglar är svåra att identifiera och lite efterforskning, efter tre sekunders titt, visade att det troligtvis är en vråk, av något slag. Glasets hus byggdes 2012 av kommunen som i sin tur har överlåtit driften till en förening. Huset har ett eget arkitektonisk formspråk där långsidorna knyter an till klassiska svenska stationshus. Det är inte konstigt när huset ligger längs järnvägen. Entrésidan är mycket modern i en stor glasfasad och de olika fönsterpartierna har formats som en Absolut vodka flaska. Huset i sig är förutseende byggt. Det är i princip en stor hall där ytor gränsats av, av ganska enkla inneväggar. Huset kan mycket enkelt skifta funktion, om det skulle behövas. Vi parkerade och gick in i byggnaden. Det var gott om människor denna dag som utnyttjade serveringen. Det var en bra kö. Konstigt att det inte användes två kassor, när det fanns. Betalde vårt inträde som var precis i rätt storlek. I ett rum visades det upp delar av den produktion som glasbruket hade gjort under de snart 300 år som det funnits. Det var särskilt intressant att se de formar som används för att pressa burkar och flaskor. I bortre delen av musset fanns också en glashytta uppbyggde och värmen från ugnarna kändes så där skönt som bara en öppen eldstad kan förmedla. Prova på och blås glas och dottern nappade direkt. Det vara bara att gå ut i de långa kassaköerna och se glad ut och betala. Glasblåseri är kreativt och det gäller att stimulera ett intresse när det går, så det var ett nöje att göra detta. Dottern var helt upptagen med att titta på glasblåsningen och vi passade på att gå in på utställningsdelen. Den var oväntat stor och tomt sånär som på en kvinna som gick och fotograferade. Det var konstnären själv och vi pratade lite.
Det blev lunchdags och återigen dessa kassaköer och sedan en kortare promenad runt i Limmared och titta på antikshoppar. Det verkar vara den andra storindustrin i den lilla bruksorten. Det fanns några stycken. Tillbaka och hämta glaset som svalnat och så vidare till en annan historisk sevärdhet i området.
Torpa stenhus
Torpa stenhus ligger mitt i ingenstans, idag. Den medeltida borgen uppfördes i en annan tid, när gränserna var annorlunda. De var det inte långt till det danska Halland, ca 6 mil, och i gränstrakterna förekom så väl krig som livlig gränshandel. Det var vattenvägarna som var farlederna och på en udd i sjön Åsunden, med närhet till både Viskan och Ätrans dalgång så var det ett strategiskt placerat försvarsverk. Slutet av 1400-talet var en orolig tid med såväl krigshot från Danmark och bondeuppror. Mellan ca 1470 fram till freden i Roskilde knappt 200 år senare var detta viktigt men när Halland slutligen blivit svenskt så tappade Stenhuset i betydelse. En historia om slottet är när Gustav Vasa besökte slottet 1552. Han blev blixtförälskad i ägarens 16-åriga dotter, Katarina Stenbock. Torpa stenhus är fortfaraden kvar i familjens ägo.
Efter detta besök var det dags att i den vackra dagens ljusa sken bege sig tillbaka. Snön låg kvar på de flesta ställen, det saknades lite i söderlägena men det var såpass kallat att den inte smälte direkt, men solen flödade med sin värme och sitt vackra vår ljus. En dagsutflykt rikare.
inga bilder hittades
Dag 1 – HällristningsraidenDag 2 – Utflykt till glasblåsarbygd
Dag 6 – Carlstens fästning på Marstrand