Från syd till nord i öst – dag 4

Karlshamns kastell

Tog en senare frukost men vi hade en tid att passa. Kl 9:45 skulle Blekingetrafiken avgå med en båt från hamnen till Karlshamns kastell. Den hann vi med och tillbringade ca 5 minuter på båten innan vi var på den gamla militärplatsen.

Kastellet började byggas 1675 som ett försvar mot Örlogshamnen. Den gamla fästningen ansågs inte hålla måttet och revs för att bli byggnadsmateriel till det nya Karlshamns kastell. Militären stannade på platsen i nära två hundra år innan den lades ner 1864. Helt nerlagd kanske den inte är i alla fall, men det vet man inte vad militären håller på med. Kriget i Ukraina har gjort att allt har blivit mer hemlighetsfullt efter närmare 30 år av öppenhet för att minska spänningarna. Det blev till att traska runt och titta på det som finns och inte minst spana ut över havet. Det var vad beväringarna gjorde under tiden som kastellet var i bruk. Vi hade moderna kikare så det gick att se en bra bit ut på havet men kulna höstnätter med blåst och regn så är det en annan sak. Utsikten från olika kastell är egentligen ganska lika och det som skiljer är hur högt över vattnet som det byggts upp. Marstrand har en bra utsikt över västerhavet medan fortet i Blaye spanade efter fartyg som ville ta sig upp genom Girondeviken till Bordeaux. Men tanken är den samma, spana efter fienden och eliminera hotet om det behövs. Det vi kunde upptäcka i våra kikaren var Blekingetrafikens båt på väg tillbaka till stan så vi gick ner till hamnen och tog den tillbaka.

Tyvärr var kroppen inte på humör idag och det blev lite tråkigt att inte ha energi till att göra något. Väl tillbaka i stan delade vi på oss igen. En för att ta tillvara på det faktum att regnet har gett upp att försöka trakassera oss och den andre för att vila på hotellet.

Karlshamns museum

Lagom till att Karlshamns museum skulle öppna strålade vi samman till lunch. Sedan gick vi i samlad trupp de två kvarter till LO Smiths sons gamla bostad. Där residerar Museieföreningen och mot ett modest inträde så gick vi upp till den första våningen med utställningar.

Gick upp för trappan till utställningarna och började med utställningen om Karlshamnsdottern Alice Tegner. Hon är uppvuxen i Karlshamn och visade tidigt musikaliska talanger men kunde inte utbilda sig till musiker, familjen hade inte pengar till detta. Istället for hon iväg till Stockholm och utbildade sig till lärarinna. Vidare till Finland som guvernant och där träffade hon Jakob och de gifte sig, flyttade till Stockholm och det var här som hennes första barnvisor började spridas, inte mist för att det i bekantskapskretsen fanns bokförläggare. Det blev en succé. Bä bä vita lamm kan vi sjunga än idag.

Harry Martinsson är bördig från Blekinge och det var här han träffade Karl Albin Strömberg. Strömberg hade tagit upp modellbygge av fartyg som pensionärs syssla och när han och Martinsson träffades så uppstod en vänskap som varade livet ut. Martinsson såg kvalitén i Strömbergs arbete och beställde flera modellfartyg. Det är några av dessa, i olika storlekar och från olika tidsepoker som fanns utställda på museet. Det var ett riktigt nöja att titta igenom denna marina samling och i vissa delar har den en anknytning till Karlshamn. Här kanske vi ska nämna att Alice Tegners pappa var sjökapten med Karlshamn som bas.

Vi kunde också se modeller av ganska vackra tankfartyg från Fernströms rederi. Erik Fernström var född i Blekinge och tog över familjens stenhuggeri. Han utvecklade verksamheten och efter andra världskriget byggde han upp en flotta med tankfartyg. Detta under en period när fartygen hade vackra linjer. Fernström sålde hela rederiverksamheten några år innan hela tanker marknaden bara dog. Fartyg lades upp och rederier gick i konkurs.

Ett museum i Karlshamn är inte komplett om inte Gott gotti gott gott är med. Tidigt under 1900-talet började kooperativa förbundet att tillverka sin egna produkter. I Karlshamn fanns en margarinfabrik och den togs över. Eve bordsmargarin för de om kommer ihåg. På 1990-talet gjordes en satsning på Carlshamns mejerier och reklamfilmerna kommer vi ihåg med de två tvillingarna som tittade in i kameran och sa Gott gotti gott gott. Vi fortsatte runt i de ganska omfattande utställningarna. Skrivmaskiner, som tillverkades i Blekinge bl.a. och en hel del från det gamla Blekinge. Det var i slutet av utställningen som vi kommer fram till den kanske största Karlshamnsprofilen av dem alla, Fernström och Martinsson inräknade.

L O Smith

Det började med ett brännvins rening fortsatte med en Hopemobile och slutade med kopia av ett av L O Smiths direktörsrum.

Lars Olsson kom från fattig förhållanden i Karlskrona men kom att hamna hos en handlare Smith. Han visade stora talanger för försäljning och affärer. Det förde honom innan han var 15 till Stockholm. Väl där byggde han upp en verksamhet och upptäckte att det brännvin som såldes, på stadens monopol, var dåligt och hade en stark finkel smak. Olsson som nu tagit sin mentors namn Smith, kom på ett sätt att rena spriten så att den blev bättre, renare och förmodligen godare. När han inte fick tillstånd att bränna i Stockholm satte han upp en ett bränneri och försäljning på rodd avstånd från staden och sålde stora mängder. Smiths tilltag retade upp de som tidigare tjänat pengar på spriten. Fiender som till slut skulle knäcka honom, men nu var han ostoppbar, han hade folket bakom sig. Till slut fick fienderna alliera sig och när L O Smith var på semester utlystes en extra bolagsstämma för att tvinga bort Smith. Smith hyrde ett tåg i Spanien och reste raka vägen genom Europas järnvägsnät och kom fram i tid och kunder neutralisera kuppförsöket.

Det som till slut knäckte Smith och gjorde honom till en fattig man var affärerna med Spanien. Ett Svenskt – spanskt handelsavtal öppnade vägen för att importera sprit till Iberiska halvön. Sedan begärde Spanien införseltullar retroaktivt. Smith protesterade men det hjälpte föga. Han sökte hjälp hos regeringen, men fick reda på att spanjorerna hade rätt. Hans fiender kunde få det sista skrattet. Hade den svenska regeringen krävt att handelsavtalet skulle gälla så skulle inte Smith betalt tull retroaktivt. En uppkomling ska inte försöka skaka om den rådande ordningen. Han dog under fattig förhållanden i Karlshamn.

Punschmuseet

Punschmuseet låg ett halvt kvarter bort och vår biljetter gällde här också. Det var inget stort museum och det kompletterat med en konst utställning och lite hantverkares arbetsplatser. Här berättades historien om Karlshamns flaggpunsch och hör och häpna så var det en produkt av L O Smith. Det fanns två punsch destillerier i staden och Smith köpte upp den ena och konkurrerade ut den andra. Punschens gyllene år var slutet på 1800-talet och de studenterna som tagit till sig drycken. Den är relativitet komplicerad att tillverka men det avskräckte inte. Då, på den tiden tillverkades ca 6 miljoner liter punsch och idag tillverkas de ca 100 000 liter flaggpunsch som dricks, i Finland.

Det var varmt så vi stannade och vilade lite i skuggan innan vi tog en tur till stora torget. Där hade vi sett ett glasskafé och det var dit vi siktade in oss på. Varsin stor kall glass i värmen, sittandes under en markis och betraktade världen som strosade förbi. Det är ju i alla fall semester! Det blev inte mycket mer gjort idag än en god middag på en av stadens bistros längs ån.