Västervik
Det blev en lugn start på dagen. Vi hade överhuvudtaget någon brådska. Hotellet i Norrköping var bokat. E22 gick hela vägen det. Västervik och Söderköping låg längs vägen och det är ganska korta avstånd. Bilen packades och så ställde vi oss i kön. Gotlandsfärjan hade precis kommit in och nu spyddes alla bilar ut och korkade igen vägarna runt hamnen och hotellet vi bott på. Det var bara att ta några djupa andetag och ta det lugnt. Om ingen gör något överilat och alla håller sin plats i kön så går det ganska smidigt. Vi var undantaget. Eftersom ”alla” bilar skulle åt vänster så körde vi åt höger. Vi har varit här ett par dagar och ”kan” vägarna i stan, eller vi tror att vi gör det. Nu stämde det denna gången och vi åkte till affären och laddade. Vatten och saltgodis tog slut igår och vi ville ha laddat i bilen. Dagen är varm i Småland även om det värsta trycket från igår har lättat lite. Så bar det ut på samma väg norrut som vi kört två gånger redan på den resan men nu skulle vi inte se bakåt utan framåt.
Västervik har funnits på platsen sedan 1433. Då flyttades staden från det som idag är Gamleby. Den gamla staden på danska. Området har aldrig varit danskt, men det är en gränsbygd. Danskarna kom till staden 1517, under Sten Stures den yngres krig. Staden byggdes upp och 1677, under det skånska kriget, kom danskarna tillbaka och gjorde samma manöver. Väl att jämföra med vad svenskarna bränt i de gamla danska gränstrakterna. Västervik byggdes upp igen. Staden drog nytta av skogarna runt om och utvecklade en varvsindustri. När järnvägen kom till stan 1879 kom staden att ta en liten annan utveckling. Sjukhus, fängelse och läroverk. Järnvägen kom också att betyda något annat för området.
Vi hade ställt in GPS på smalspåret och så glömde vi bort det och sökte oss mot slotten utan för på öarna. Vi kunde inte riktigt första vart vi skulle när GPS sa en sak och skyltarna en annan. Till slut kom vi på vad vi höll på med och passerade smalspårets station utan så mycket som en skylt. Det var genom den banan som industrierna i det inre av Småland kunde frakta ut sin produkter till marknaden.
Gränsö
För att komma närmare ut i skärgården och Gränsöslott så kom vi igenom staden och ut på broar, först till Slottsholmen, där en nybyggd anläggning på högersidan så väldigt malplacerad ut. Ungefär som den vill strypa möjligheterna att ta sig vidare. Vi klarade mästarprovet och passerade det gamla Stegeborgs slottsruin. Slottet brändes ner 1677 och byggdes aldrig upp igen, medan staden kom på fötter efter skövlingen. Gränsö slott som vi var på väg till visade sig vara, inte mer än en historiskt plats. Det gamla slotten var nedbrunna och ersatt med en modern konferensanläggning. Inget att titta på egentligen och det finns kanske ingen riktigt god historia att berätta heller. Vi körde vidare ut på halvön och tittade på omgivningarna innan vi bestämde oss att åka vidare. Det fanns fortfarande en fördel med att vara i bilen, eftersom AC:n fungerade bra. Inte i närheten av värmerekord men å andra sidan fortfarande varmt eller hett, ute.
Söderköping
Det är tredje gången som vi är på väg till Söderköping och tredje gången av samma orsak, vi ska käka glass. Vi har kommit från norr och från öster men nu var det första gången som vi kom från söder. E22 har en liten egenhet i den lilla staden, eller utanför, det finns en bro som öppnas och stoppar upp trafiken i båda riktningarna. Kön söder ifrån var ca 2,5 km. Vi tog ett snabbt beslut och körde in på villagatorna. Det skulle gå snabbare, mycket snabbare, även om farten var lägre att ta sig in till centrum. Under ett mörkt hängde moln, kanske för att Sverigedemokraterna hade Jimmy på besök för att inleda valturné, så bröt störtskuren loss. Skillnad, igår värmerekord och idag störtskurar. Vädret skiftar. Tog oss ner till Brunnsparken där vi brukar parkera och så tog vi fram paraplyerna och gick iväg den knappa kilometern till glasskaféet, stod en timma i kön för att komma in och så fick vi vårt bord. En del av platsen var bokad för partifunktionärer som jobbat i valrörelsen och de var på väg in. Kunde beställa ganska snabbt så att vi kom före i kön för att ta beställningar. Det är verkligen imponerande glasskreationer som skapas i lite olika kombinationer, inte bara olika sorters glass smak i kulor.
När regnet slutat gick vi en bit för att skaka ner glassen. Vi vara klara med Söderköping för den här gången och tog oss genom centrala stan ut på E22. Kom snabbt ut på leden och passerade över kanalen där valturné båten låg och väntade på en broöppning. Det blev en väldigt kort sträcka innan vi svängde höger och ut mot Östersjön.
Mem
Längst in i Slätbaken som är en vik av Östersjön ligger Mem. Det är den södra avdelaren av halvön Vikbolandet, där vi tidigare har passerat och gjort ett besök på Stegeborgs slott. På allt mindre och mindre småvägar tog vi oss ut mot kusten på ringlande småvägar genom det östgötska landskapet. Väl framme gick det att hitta en parkeringsplats vid hamnen, i Göta kanal. Det var ett par hundra meter till slussarna och vi tog oss dit för att titta lite. Det har blivit lite slussar i Kanalen som vi tittat på, Bergs slussar utanför Linköping, Lyrestad utanför Töreboda, Forsvik utanför Karlsborg, Borenshult utanför Motala. Vi har passerat kanalen vid Borensberg, kört under den i Ljungsbro. Vi har även tittat till Lilla Edets slussar i Göta älv som är en förlängning på Götakanal, liksom slussarna i Trollhättan. Det har blivit lite slussar längs kanalen och nu kom vi till den första eller sista slussen på väg till eller ifrån Östersjön. Sjötorp, som är i den andra ändan, vid Vänern har vi besökt, innan vi började berätta om våra resor. Det var ett stopp på väg mot simningen i Vansbro för många år sedan. Samtakterna sitter fortfarande i.
Det var aktivitet och när två båtar släppts ut i havet igen så stod det tre på tur. Det tog lite tid innan alla var inne, hade slussat klart och släppts ut i kanalen. Bl.a. var vi inne i slusskontoret på jakt efter souvenirer och då fick vi se hur en tysk seglar kapten, blev inklarerad i Kanalen. Dagen led mot eftermiddagen och vi fann anledning att ta oss vidare till hotellet i Norrköping.
Norrköping
Det visade sig att hotellet har haft besök tidigare, under tiden som föreläsare på kurser runt om i Sverige, något som även tog oss på en resa till Malmö. Den första chocken var kanske att hitta en parkering, det gick till slut i en brant backe. Den andra chocken var att vi var tvungna att boka tid till frukosten, det var minsann inte bara att dyka upp när det passade. Fast å andra sidan så den trängsel som var i Oskarshamn för ett par dagar sedan kanske vi ska undvika.
Det var ett trevligt rum som vi flyttade in i, Om skuren i Söderköping inte var ämnad för oss, så måste i alla fall ovädret ha rapporterat in att var vi var för nu var regnet ikapp oss igen. Med en revansch som hette duga. Vi kunde bara stå och titta på gatan nedanför som översköljdes med en decimeter vatten som forsade fram och hotade att svepa med sig uteserveringarna.
Vi tog det säkra före det osäkra och gick till receptionen och lånade paraplyer för den korta promenaden till den utvalda restaurangen, en sportbar. Där kunde fick vi, undvika alla reserverade bord, damerna skulle spela kvartsfinal i EM, och satt utomhus, under tak givetvis. Det gick bra, regnet hade tagit ut sig fullständigt, och åkte hem för att vila lite. En misstanke var att vi skulle träffas i morgon igen. Vila behövde vi också så det blev till att dra sig tillbaka till hotellet.
Dag 4 – Karlshamns kastell – Karlshamns museum – L O Smith – Punschmuseet
Dag 6 – Väggabadet – Utvandrarnas väg – Torshamns udde – Kristianopel – Freden i Brömsebro
Dag 7 – Döderhultarn museet – Sjöfartsmuseet – Stensjö by – Oskarshamn hamn – Fordonsträffen
Dag 9 – Västervik – Gränsö – Söderköping – Mem – Norrköping
Dag 10 – Centralbadeat – Cloetta i Linköping – Polkagrisar i Gränna – Borås