Pärlor i Östergötland – Dag 9

Skeppsättning på Gumhems gravfält. Den ligger på Jätteudden vid sjön Åsunden.

Nostalgimacken i Björkfors

Vi hittade den, den gamla BP-macken. Det är ett levande nostalgimuseum som står där vi vägkanten. Där finns den gröna pysslingen med hatt som var BP:s maskot mellan 1967-1973. Han stod för service men försvann när automatstationerna gjorde sitt intåg. Det fanns ett par gamla pumpar och gott om gamla reklamskyltar i emalj. Vi tittade runt lite och hittade fotogenkannor och dunkar från den tiden när det fanns hushåll som hade det som bränsle till sin belysning, innan elektriciteten hade nått till alla. Kommer själv ihåg Kalle Gran som gick med sin dunk för att handla fotogen till sin stuga i skogen. När vi tittat oss mätta på detta fortsatte vi mot nästa attraktion som vi tittat ut. Vi for genom landskapet på mindre och mindre vägar och nu var vi ute på rena grusvägar. Då får vi se en skylt som gör att stannar, det var en snubbeltråd med bra attraktionsvärde!

Hagla Ting

Det fanns en lite parkering som vi sladdade in på. Länsstyrelsen i Östergötland hade satt upp en skylt som tydligt beskrev vad det var vi såg där uppe på den lille platån i höjd med näsan. Här finns ett gravfält från tiden för kristi födelse. Svårt att tro i den bergigt kuperade terrängen och med skogen tätt inpå. Här har det också hållits ting, enligt äldre källor. Stenarna vi kunde se var tydligen gamla tingsbänkar. Det allra mest intressanta är hur denna plats förhåller sig till nästa som vi ska besöka. Den ligger inte fullt en mil bort, enligt dagens vägar men närmare enligt då tidens.

Gumhems gravfält

Det rör sig om en skeppssättning från Vendeltid. Vedel besökte vi under vår resa i Uppland och då passade vi också på att besöka Valsagärde. Vi såg ett från den här tiden i Ledberg för ett par dagar sedan. Liksom gravhögarna i Mjölby. Vi parkerade bilen och traskade ut i hagarna och ner till sjön för att sedan ta oss upp på åsen där skeppssättningen ligger. Den är skadad säger experterna, av tidigare jordbruk, men även om den inte är lika stor som Ale stenar i Skåne, eller den i Kivik. Tvärt om, den är ganska liten. Kanske skillnaden kan förklaras med att skeppssättningarna i Skåne ligger vid kusten och skeppen är dimensionerade för att gå på haven, ett långskepp medan skeppssättningen i Gumhem mer passar att gå på floder, en knarr? Svaret lär vi aldrig få veta så här 1000-1500 år senare. Gravmonumentet låg också imponerande på en höjd, på Jätteudden, vid sjön Åsunden i ett område som är rikt på sjöar och vattendrag. Behaglig resa till Östersjön och på gott avstånd att hindra någon som vill plundra. Ett idealiskt läge ca 40 km från Gamleby.

Vi kan bara skrapa på alla frågor som kommer farande vid en sådan här plats. Vem, när hur, varför är bara början. Kopplingen till Ale stenar och Valsagärde? Varför inte till Rösaring som denna plats ger associationer till! Eller varför inte till tingplasten i Hagla som ligger vid samma sjö en bit norröver. Det bubblar en del i tankeverksamheten. Det är dags att avsluta årets semester och resa hem. Stannar och fikar och passar på att plantera på de gamlas grav i regn innan resan är över och bilen ska packas ur, tvättning diskning och undanpackning som indikerar att den solfattiga sommaren är slut och jobbet börjar igen om ett par dagar och skolan en vecka senare. Över för denna gång väntar vi på nästa resa.