Domkyrkan i Roskilde. Det är det danska kungahusets begravningskyrka och här har viktiga historiska händelser ägt rum. Det är en ljus och fin kyrka värd ett besök.
Karen Blixen
En god omgång dansk morgonmad innan det var dags att packa bilen och ge sig av. Första stoppet blev matbutiken för att kunna ha en picknick till lunch. Sedan var det till att åka tillbaka till Helsingör för att ta den fantastiskt vackra strandvägen mot Louisiana och Köpenhamn. Klockan hade inte snurrat så många varv än och det var lång tid innan museet öppnade. Efter lite funderande blev det en tur förbi Humlebeck till Ringstedt. Där ligger Karen Blixens hem och där stannade vi till. Karen Blixen blev känd för världen i samband med filmen ”Out of Africa” i mitten på1980-talet med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna. Som den svenske baron Blixen såg vi den fantastiske skådespelaren Klaus Maria Brandauer. I stadesdelen Karen i Nairobi, kan vi idag se Karen Blixens hus som ett museum. Inredeningen är inte original utan det är rekvisistan från filmen som lämnats kvar. Ett flertal gångar har det museets besökts. Fler gångar, än vad jag kan minnas, har jag suttit i den trädgård som en gång tillhörde hennes kaffefarms förvaltare, nu omgjort till resaturang, pub och kafé. Det är en oas i Nairobi att sitta under parasollerna, lyssna på tystnaden och njuta av en kopp med kenyanskt te och titta på de färgglada fåglar som bor i trädgården. Ironiskt nog är det inte Karen som är den mest kända Blixen i Kenya, det är baronen och han var en välkänd och respekterad storviltjägare. Förmodligen mycket bättre än det rykte som Karen spred i sin bok. Nu var vi i Danmark och i hennes hem. Det fanns mycket kvar av originalet och under en videovisning i ett av museets rum visades bilder från hennes TV-framträdande i dansk TV och först nu slog det mig att det var en riktigt stor personlighet och hennes plats i den danska akademin var väl förtjänt. Hon var en mycket duktig historieberättare som vi verkligen lyssnade på. Karen själv ligger begravd i parken bakom huset och det var en bit att gå dit. Vi kom lika nära Karens grav som jag kom hennes älskares grav vid foten av Ngong hill, när vi promenerade över alla de vackra afrikanska kullarna en solig dag, bevakade av vakter som skydd mot bufflar eller rånare. Det här var ett bra sätt att sluta cirkeln och stärka bandet mellan Kenya och Skandinavien. Jag förstår Blixens längtan tillbaka till landet i Östafrika. Åter till Europa och Danmark. Klockan tickade och det fick den göra ett tag till för himlen öppnade sig och regnet vräkte ner, inte lika mycket som igår men det gick att bli genomvåt för att komma till bilen 20 meter bort.
Louisiana
Det var ett par mil på strandvägen innan vi kom fram. Parkerade och vecklade ut paraplyerna och satsade mot entrén. Det moderna museet i Humlebeck kräver ett besök då och då, inte för ofta, kanske 10-15 år emellan men det finns på programmet. Nu var det dags igen. Det var annorlunda den här gången. Det kanske visar mer på vår egen utveckling än på museets. Louisiana invigdes 1958 som ett museum för modern konst. Huset för konsten ligger i en park för skulpturer och själva byggnadens arkitektur blir en del av konsten som en betraktare har att ta in. Timmar kan spenderas i byggnaden och parken. Nu var parken ett dåligt alternativ för så fort det slutat regna och torkat upp något, så började det regna igen. Vi hann inte riktigt klart med vår picknick på en trappa i parken, med utsikt över Öresund och Ven innan vi fick fly in igen för att undvika att bli genomblöta. Vår egen utveckling som människor speglas kanske mer av vad vi förmår ta till oss än vad utbudet har att erbjuda. Det har kommit till nya medier, inte minst installationer och videokonst. Alla ska ha sin del. Vad kan vi ta till oss, vad kan förhålla oss till och hur förmår allt detta nya tränga undan det gamla som vi har tagit till oss? Det var svårt att ta till sig allting och mycket kändes främmande och mer än ett konstverk hamnade i kategorin; är detta konst? En Renault var inkörd i en hall och den var helt skev. Det såg otroligt ut men alla delar hängde ihop och ingenting var trasigt. Hur har de lyckats få ihop detta? Det var ett kul objekt att betrakta. I ett annat rum hittade vi ett serie äventyr med Kalle Anka. Historien var välkänd och det var kampen mellan maharadjan och Farbror Joakim och vem som kunde bygga den största statyn över Ankeborgs grundare. Vissa bitar saknades i serierutan och stället stod de i jätteformat, flera meter höga på golvet framför bilderna. Vad vi missade var en fotoutställning av människoporträtt och fotokonst, framför allt skildringen av vardagen för ”vanliga” människor kan vara mycket intressant. Sedan fanns det väldigt mycket som inte är värt att kommentera. Vi hade sugit åt oss så mycket konst som vi kunde ta in och det var dags att bege sig till resans huvudmål, Roskilde. Det blev motorvägen denna gången för att slippa köra in i Köpenhamn.
Roskilde
Vi hann knappt komma in i staden innan vi körde ut ur den igen. Det blev en kringled ut bland åkrar och hagar innan vi svängde in mot staden. Vi hann precis innanför stadsgränsen innan det var dags att parkera bilen för att checka in på hotellet. Det låg lite på en höjd och vi fick en fin utsikt över ängar med betande får. Rummet var nästan olidligt varmt efter att kvällssolen legat på och skickat in sina strålar genom fönstret. Det hjälpte inte heller att vi bodde precis under det platta taket som på intet sätt isolerade bort värmen. Nu går det att öppna ett fönster och där med löste det sig. Lastade in väskorna på rummet och gav oss in mot staden för att hitta något att äta. Matklockan denna torsdags eftermiddag hade ringt för länge sedan. Parkeringen skedde mitt i byn med 100 meter till domkyrkan, ett av tre måsten under besöket. Det var 30 meter till Ströget i Roskilde och vi knallade snabbt dit i jakten på ett matställe. Det blev en lång promenad. Det saknades inte någonstans att äta så här en knapp vecka efter festivalen, men affärerna var öppna och de måste hinnas med innan danskarnas rigida shoppingtider stänger affärerna. Det blev ännu mer hungrigt innan vi fann ett hak. Det var väl värt att vänta för maten var dejlig.
Öresunds resan – Dag 1 – Frillesås – Grimeton – Tvååker – Ullared
Öresunds resan – Dag 2 – Falkenberg – Skrea strand – Heberg – 1 2 3 Schtunk
Öresunds resan – Dag 3 – Varberg – Fästningen – Undret i Varberg – Apelviken
Öresunds resan – Dag 7 – Karen Blixen – Louisiana – Roskilde
Öresunds resan – Dag 8 – Roskilde vikingskeppsmuseum – Roskilde domkyrka
Öresunds resan – Dag 10 – Uppåkra – Kivik – Stenshuvud – Glimmehus