Beredskapsmuseet som ligger vid det gamla batteri Helsingborg. Under Andra världskriget bevakade batteriet Öresund. Museet är speciellt och värt ett besök.
Ödåkra
Vi vaknade upp om inte till vågornas brus så i alla fall till regnets låtande på tak och fönster. Frukosten avklarades och så var det köpcentrat i Ödåkra som lockade, hälften av oss. Ödåkra skulle kunna vara intressant eftersom namnet antyder bosättningar från stenåldern. Namnet Ödåkra kan komma från förleden Öd som i öde och efterleden åkra som åker. Stället där åkrarna varit övergivna, skulle förklaringen kanske bli. Nu var det inte Ödåkra som var intressant utan Väla köpcentrum, ett av Sveriges tre eller fyra största köpcentra. Det öppnades 1974 och ligger mycket strategiskt åtta kilometer utanför Helsingborg inte långt ifrån där E6/E20 möter E4. Nu var det slaget vid Helsingborg om skulle besökas.
Slagen vid Helsingborg
Det första slaget vid Helsingborg stod redan 1362. Nu är källäget som alltid komplicerat när vi tar så långt tillbaka i historien. Det verkar som svenskarna hade tagit kontroll över Skåne på 1330-talet. Den danske kungen Valdemar IV enade åter Danmark och sommaren 1360 landsteg han på den norra landsdelen och återtog den. Redan året efter invaderade han Gotland. Valdemar Atterdag, som han kallades, gjorde den danska kronan stark och hotade handeln på Östersjön, för svenskar, norrmän och Hansan. De gjorde gemensamsak och den 8 juli 1362 stod slaget vid Helsingborg och sjöslaget utanför. Det blev en klar dansk seger.
Det andra slaget om Helsingborg kom ett par hundra år senare. Kristian II hade trots adelns invändningar blivit kung efter sin far. Han blev inte framgångsrik utan motgångarna kom slag i slag. Han ställde till med Stockholms blodbad och fick Gustav Vasas uppror på halsen som resulterade i att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen. Adeln, eller grevarna tvingade bort Kristian Tyrann som tog sin tillflykt till Lübeck. Hansan såg sin ställning hotad i och med den nye kungen Kristian III och sponsrade ett uppror, den så kallade grevfejden i Danmark. De tågade in på Jylland och för att försvara sig skeppades trupper från Skåne. Det gick bra för tyskarna och Kristian II som även var mycket populär bland bönderna. Kristian III:s trupper var trängda i Skåne när Gustav Vasa vaknar till liv och blandar sig i Grevfejden genom att ge Kristian III en hjälpande hand. När svenskarna kommer går även den skånska adeln över till kungen sida och tillsammans besegrar de tyskar och rebelltrupper i slaget vid Helsingborg den 13 januari 1535. Kristian II hade ockuperat stora delar av Danmark men krigslyckan vände och ett par år senare var Kristian III åter kung i sitt eget land.
Det var inget av dessa slag som jag var på jakt efter, det var resterna efter det tredje slaget, det som stod strax nordost om Helsingborg, vid Ringtorpshöjden, den 28 februari 1710. Det svenska nederlaget i Poltava på sommaren 1709 hade gett danskarna en chans att ta tillbaka Skåne. Trupperna landsattes i Råå och de svenska trupper som fanns kvar retirerade under Lennart Torstensson tillbaka till Småland. Danskarna började avancera in i Skåne med siktet inställt på flottbasen i Karlskrona. Torstensson hade inte slösat bort sin tid och rekryterat och utbildat nytt manskap som marscherade in i Skåne. Danskarna drog sig tillbaka mot Helsingborg och där drabbade de båda arméerna samman. Svenskarna drog det längst stråt och danskarna flydde tillbaka till Helsingborg och förskansade sig bakom bristfälliga palissader. De förstärkte försvaret samtidigt som de började skeppa över trupper till Helsingör. Svenskarna försatte chansen och förhöll sig passiva. Totalt sett blev det en stor svensk framgång. Det var sista gången som ett större slag stod om Skåne på skånsk mark. Det var någonting efter detta slaget som jag letade efter. GPS:en gav ett positivt utslag och när bilen stannade var det vid Ringtorps torg. Ett mindre sökande efter någon form av minnesmärke gav ingen utdelning. Det lokala biblioteket besöktes men, ingenting. Tyvärr, det var bara att ge upp och satsa på nästa turistmål. Beredskapsmuseet utanför Höganäs.
Beredskapsmuseet
Skyltar hade passerats men har bilen en GPS så ska den användas. Det är tur att det finns skyltar annars hade vi inte kommit fram GPS eller ingen GPS, den förklarade att vi var framme 1,5 km från målet. Tur att det inte fanns några avtagsvägar utan att vägen gick något sådär rakt fram. Det var nästan så att jag hängde på låset, men museet var öppet. Betalade inträde och knallade iväg till första batteriet. Beredskapsmuseet invigdes 1997 i det som varit kustförsvarets Batteri Hälsingborg. När Nazityskland invaderade Danmark och Norge 1940 gick statsministern Per Albin Hansson till Radiotjänst och talade till det svenska folket. ”Vår beredskap är god”. Var det ingen lögn så var det i alla fall en kraftig överdrift. Det skulle dröja till 1944/45 innan Sveriges beredskap var tillräckligt god, men då var kriget nästan slut. I all hast började det byggas militärinstallationer för att drastiskt öka försvarsförmågan i händelse av krig. Öresund fick ett mycket strategisk läge, inte minst med att Hitlers lakejer kontrollerade den andra sidan på sundet. Sverige behövde en förmåga att beskjuta fartyg på havet om det vore nödvändigt. På ett par månader gavs en privat entreprenör i uppgift att bygga ut en artilleriställning med tillhörande ledningsbunker, skyttevärn och andra installationer som behövdes för att fyra av fyra kanoner, försvara dessa mot luftangrepp, eller markstridskrafter. Batteri Hälsingborg stod stridsberett på försommaren 1940. Fortifikationen förlorade sin betydelse när det Kalla kriget avslutats och anläggningen murades igen. Beredskapsmuseet fick tillgång till flera av dessa bunkrar och artilleriställningar för sin verksamhet. Det speglar en viktig del i den svenska historien, beredskapen under Andra världskriget och i Öresundsregionen var det hotet verkligt och det var bara att kika över sundet för att konstatera att det var svart om natten. Där i Danmark levde människorna under nazistisk ockupation. När Hitler och hans lakejer var borta startade nästa maktkamp, det Kalla kriget. Skåne var i allra högsta grad involverat i det svenska försvaret. Scenariot som den svenska militären jobbade med var att Sovjetunionen skulle söka kontakt med Atlanten, antingen via en utbrytning med marina stridskrafter genom Öresund eller genom att invadera Skåne för att kunna etablera framskjutna flygbaser som på kort tid kunde nå mål i Central- och Västeuropa. Batteri Hälsingborg fyllde en uppgift i detta scenario när det bevakade den norra infarten till sundet.
Det var värt att åka dit, det var värt sitt inträde men det kändes ofärdigt och det är mycket kvar att göra innan det blir ett ritigt modernt museum. Det är väldigt mycket arbete kvar med att ta tillvara det materiel som står på området, få upp byggnader, skyltar, vägar som binder ihop allting. Det blir lite happ som hipp nu. Det som museet verklig levererar är känslan, det nakna träet i barackerna, ekot i bunkrarna som är lite smått klaustrofobiska. Det finns mycket mycket kvar att göra. Anläggning är ändå i sådant skick att det är värt att åka dit och titta för det finns en del att lära och en del att se som inte går att få se på andra ställen. Regnet var på väg tillbaka efter att ha haft ett uppehåll medan det var tid att vara inne i bunkrarna. Klockan tickade obönhörligt framåt och det var dags för lunch och lunchsällskapet befann sig redan på det stora köpcentrat. Dit och äta och sedan till staden Helsingborg.
Helsingborg
Orten sträcker sig tillbaka långt i tiden. Den exakta positionen har varierat lite, från Råååns dalgång till Ramlösa och dagens läge. Under vikingatiden var platsen vid halsen mellan Skåne och Själland viktigt och människorna som bodde där kallades helsingar. För att bevaka sundet byggdes en enkel borg på den norra sidan och på mot motsatta sidan av sundet fanns tvillingstaden Helsingör. Det blev helsingarnas borg – Helsingborg och namnet är känt från mitten av 1000-talet. På 1100-talet byggdes den nu så berömda Kärnan på landbogen. Kvar av hela anläggningen finns själva tornet som utgör ett landmärke i staden och sundet. Helsingborg och Helsingör kom också att effektivt spärra sundet så att den danske kungen kunde ta ut sundstullen, en verksamhet som pågick fram till dess avskaffande 1857. Helsingborg var en viktig stad och kriget har dragit fram genom staden ett flertal gånger. Tre slag har stått i och omkring staden. Kampen om Skåne stod hårt mellan svenskar och danskar och de första gick segrande ur striden. Därmed kom också Helsingborgs storhetstid som stad att försvinna och den gled in i den svenska småstadssömnen. Det var industrialismen och ökande transporter som fick staden att repa mod och ta sig fram till en av Sveriges största städer (åttonde plats). Varför vi har sådan förkärlek att parkera på hustak vet jag inte men nu var det dags igen. Därifrån gick vi ut på stan och vandrade upp för de symetriska och vackra trapporna till Kärnan. Därifrån kunde vi beundra utsikten över sundet. Färjorna som i sina regelbundna intervall for från Knutpunkten och ut över vattnet mot Danmark på den andra sidan. Dit ska vi åka i morgon är det tänkt. Det blev inte så mycket mer av staden. Sommarens givmilda regnande ville ge oss en dos igen och det var läge att åka hem. Vi valde att köra längs strandvägen och fick på så vis se ett namn som kom att plocka fram flera minnen och som startade tankar som tio år senare fortfarande återkommer. Det var Helsingborgssonen Hans Alfredsson som skrev boken; Attentatet vid Pålsjö skog. Det var Pålsjö som vi passerat.
Attentatet vid Pålsjö skog
Boken handlar om ett sprängattentat mot ett av nazityskarnas permittenttåg vid Pålsjö skog och det blir orsaken till att Hitler beordrar invasion av Sverige. Det blir en kontrafaktisk berättelse och den väcker mycket tanker om vad som skulle kunna hända om om hade skett. Det finns en del att fundera på, inte minst eftersom besöket på Beredskapsmuseet hade plockat fram Andra världskriget ur minnet.
Å så blev det kväll och natt och i morgon är det resdag igen.
Öresunds resan – Dag 1 – Frillesås – Grimeton – Tvååker – Ullared
Öresunds resan – Dag 2 – Falkenberg – Skrea strand – Heberg – 1 2 3 Schtunk
Öresunds resan – Dag 3 – Varberg – Fästningen – Undret i Varberg – Apelviken
Öresunds resan – Dag 7 – Karen Blixen – Louisiana – Roskilde
Öresunds resan – Dag 8 – Roskilde vikingskeppsmuseum – Roskilde domkyrka
Öresunds resan – Dag 10 – Uppåkra – Kivik – Stenshuvud – Glimmehus