Utsikt från den gamla strandbrinken i Örelid, mot Laholmsbukten och Bjärehalvön.
Den internationella vägen
Midsommarafton och ledigt, men det var till att gå lika tidigt som vanligt. Belöningen för detta var inte den vanliga utan skulle bli några lediga dagar bort från hemmet/arbetsplatsen. Det som blivit samma sak efter över ett år av Corona. Vi masade oss upp, skakade någon form av liv i en dygnsvänd tonåring. Packade ner det sista i våra många väskor och lastade in dem och hela kylskåpet, eller i alla fall så mycket som vi skulle ha med oss i matväg över midsommar. Hälften av förra året, men det blev ganska mycket ändå.
Så var den lilla bilen tungt lastade och vi tog den lilla vägen genom skogen för att ta oss ut på den tungt trafikerade Europavägen. Tog oss med god fart söderut och efter ett tag körde vi i kapp våra vänner som var på till samma plats som vi. Det gick att konstatera att lastbilstrafiken var tät. Det borde inte vara så underligt med tanke på att detta är en helgdag som stänger ner hela Sverige medan det är en normal dag i övriga världen. Då tog den internationella lastbilstrafiken över och passade på när alla poliser sover inför det fylleslag som en varm midsommar tenderar att bli på de klassiska festplatserna i riket. Vi var på väg till en stuga ute i skogen långt ifrån allt vad blött festande innebär, och då räknar vi inte det traditionella regnet. Efter beräkna körtid kunde vi svänga in på parkeringsplatsen som låg bredvid den plats som vi besökte i påskas, slaget vid Fyllebro.
Det blev till att visa våra vänner platsen och visa på slagfältet och vad som hände. Passade på att ta en förmiddagsfika eller ”second breakfast eller elevensis” som hobbiterna skulle ha sagt. Sedan bar det ut på den lite mindre vägen igen men nu hade vi ett mål i sikte. GPS visade oss vägen och efter ett tag kunde vi svänga av och tas fram längs en smal asfalterad väg. Platsen som vi blev visade till passade inte för parkering men 300 bortanför detta fanns det en yta som var avsedd för stillastående bilar.
Örelids gravfält
På kanten av en liten ås ligger Örelids gravfält. En promenad på den stig längs åkerkanten förde oss fram till kanten och en skogsväg förde oss upp till krönet. Där stod de, stenarna som markerade gravfältet från järnåldern. Det fanns även ett par gravhögar från bronsåldern men det är de resta stenarna, idag ca 1/3 av de som fanns på den gamla strandvallen i mitten på 1800-talet. Det är lite imponerande att se dessa resta på kanten så att de kan ses från långt håll i landskapet. Vi kunde se Laholmsbukten ett par kilometer bort i väster. Placeringen av stenarna i en nästa rak rad förde tankarna till Carnac, som är mycket äldre, till Stenehed, i Bohuslän, vars gravfält också är från äldre järnåldern men också till Li gravfält i Fjärås där gravstenar är yngre men står i kanten på bräckan inom synhåll från havet. Många likheter och det kittlar fantasin.
Det var en vacker midsommarafton och solen fanns i lagom styrka och det fanns inte en antydan till regn, men man vet aldrig. Vi tittade klart på platsen, läste de skyltar som fanns och tog oss tillbaka till bilarna för att ta sikte på en favorit i repris. I påskas besökte vi Skottoprs slott och den ostbutik som finns där. Vi tog sikte på den igen, ställde in GPS och fick oss en åktur på små vägar. Via Tjärby kyrka tog vi oss över de små halländska vägarna som gick över åkrar ängar till Snapparp och där släpptes vi ut på den stora leden igen för att ta oss några kilometer söderut innan det var dags att svänga av och ta de lokala vägarna till Karl XI:s bröllops slott.
Det var stängt i ostbutiken. Klocka hade börjat rinna i från oss och de extra aktiviteter som vi hade möjlighet att utnyttja fik strykas. Riktning mot helgen härbärge. GPS:n ledde ut oss på en grusväg. Har inget emot grusvägar för de är nog so roliga att köra på, men de är inte konstruerade för dagens moderna bilar. De har en markfrigång som just på grusvägar lämnar en del övrigt att önska så det blev till att det försiktigt för att inte förstöra något under bilen. En knapp halvtimme senare körde vi in i Skåne och fem minuter senare var vi på plats i stugorna i skogen.
Nu började midsommarfirandet med mat och många och långa trevliga samtal.
Dag 1 – Den internationella vägen – Örelids gravfält
Dag 2 – Replösa gravfält – Bergkvara slottsruin – Huseby bruk – Linnes Råshult