Nordlig kurs – dag 10

Utskeppning av malmen från LKAB i hamnen i Narvik.

Sydlig kurs

Det är långt, dit vi ska till kvällen, så tanken var att få till en tidig start. Det gick inte. Det har varit mycket de senaste dagarna. Långa långa körpass, promenad till Treriksröset och hjärnan ska hinna ta till sig alla intryck som vi fått på resan över fjällen och upp till Nordkap. Trötta kroppar vann enkelt över hurtiga planerare. Mycket enkelt. Istället tog vi vår tid och låg och drog oss, åt frukost och packade. En sista genomgång av väskorna visade inga spår av värdehandlingarna. Det har varit lite vågat att köra bil utan körkort men den norska polisen har inte ställt några frågor.

Så började vi köra de femtio milen mot Narvik. Först E45 ner till Alta och på sydlig kurs på E6. Sydlig kurs och sydlig kurs. Vid den norska kusten går vägen i alla väderstreck samtidigt. Längs fjordar som sträcker sig någon mil in i landet och så lika mycket tillbaka på andra sidan. Tunnlar hjälper till att komma förbi de värsta sträckorna och även broar kan hjälpa till att korta sträckorna med flera mil. Det var mitt i allt detta som ett telefonsamtal kom från Finland. Det var samma nummer som ringde oss på vägen till Kilipsjärvi för ett par dagar sedan. Det var ett samtal som återigen talade om att vi skulle ta oss till den finska turistorten.

Det var stuguthyraren som meddelade att gästen som kommit till stugan efter oss hade hittat en plånbok, min, när de städade efter sig. De lämnade in den på hotellet. Efter lite diskussion var vi överens om vilket hotell det var. Vi tackade och knappade in en ny destination i GPS:n.

Mot Kilpisjärvi

Den nya kursen mot Finland blev ingen lång omväg. I förarbetet till resan var tanken att åka från Kilpisjärvi till Narvik men den vägen föll bort när vi valde Nordkap. Nu skulle vi få ta den. Vid Skibotn på E6, vid kusten är det 40 minuters resa österut och sedan tillbaka, en tur på ca 1,5 h.

Nu var det långt kvar tills vi skulle nå avtagsvägen och det märktes att vi var söderut och att semestrarna har kommit igång på riktigt. Det var märkbart fler husbilar och även om det är en Europaväg så var omkörningsmöjligheterna begränsade, om man inte vill ta till våghalsiga manövrar, vilket är en fördel om man avstår.

Som alltid är det otroligt vackert att köra bil bland de norska fjordarna. Eller kanske mera korrekt längs den norska kusten. Det vara mera att köra in och ut i vikar och runt klipporna på de öar som vägen hade dragits över, avbrutet av en och annan tunnel. Minnena från förra resan i Norge längs kust och fjordar, men då längre söderut.

Skyltar förkunnar att vi kommit fram till Skibotn och andra berättar att Europaväg 8 mot Kilipisjärvi Torneå och Åbo. Det var en vacker resa, när vi tog oss från havsnivån upp genom Skanderna för att sedan komma ut på andra sidan. Återigen kunde vi notera snön längs nordsidorna på bergen. Till slut nådde vi fram till orten som ligger 500 meter över havsnivån och hotellet. Det var inga som helst problem att få tillbaka plånboken. Den låg på bänken bakom disken, med en postit-lapp på. Utan att kolla legitimation eller dylikt återlämnades den. Läste för ett tag sedan att Finland är det ärligaste landet på jorden. I detta fallet stämde det.

Det är inte första gången som vi blir uppringde om saker som vi missat. För ett par år sedan fick vi åka tillbaka en halv timme för att hämta ett kort och igår sprang personalen på restaurangen efter oss på gatan när vi glömde en väska på stolen. Tur för oss att de dukade av snabbt. Så var allt på plats och 2 km passerade vi återigen den obevakade gränskontrollen, innan vi hade 4 km, kvar till själva gränsen. Skanderna var lika vackra när vi åkte ner mot havet igen. Passade på att skicka ett SMS till stuguthyraren och berättade att jag hade plånboken och tackade så mycket för hjälpen. Mycket viktigt att återkoppla när någon ställer upp och hjälper till som de gjorde. Tack!

E6 och E8 följdes åt på vägen söderut, innan E8 drog västerut mot Tromsö. En plats som vi valde bort för att komma till Nordkap.

Barduforss

1940 vid det tyska angreppet på Norge var flygplatsen vid Barduforss och Setermoen några mil söderut centrum för den norska militären i den här delen av Norge och med det ett viktigt mål för Wehrmacht, Luftwaffe och Kriegsmarie. Ännu viktigare efter det att Sydnorge kapitulerade den 1 maj, medan striderna runt Narvik fortsatte fram till midsommar. Här hittade vi de första minnesplatserna och informationen. Det blev inget långt stopp den här gången men det återstod tio mil och 1,5 timmars körning till den norska metropolen. Det var nerför, mycket nerför, det kanske hade gått att frikoppla direkt på E6 och rulla hela vägen in. Eller inte men det var nerför. Innan vi ska in i själva Narvik måste vi passera Rombaksfjorden över Hålogalandsbron. Den betalbron hade vi missat i planeringen, men för säkerhets skulle hade vi ordnat med ett konto hos det norska vägväsendet. Det är en del av att köra bil i Norge. Nya broar och tunnlar har avgifter fram till dessa att investeringen är betald. Atlanterhavstunneln som vi betalde ganska mycket för på förra Norge resan för 10 år sedan är idag avgiftsfri.

Det var inte svårt att hitta fram till hotellet och efter ett par kringelikrokar kunde vi stannat, checka in och lasta ur bilen.

Narvik

Vad som verkar vara ett tema på årets resa så låg hotellrummet längst bort. Sundsvall – längst bort, Skellefteå – längst bort. Narvik – längst bort. Inte i Luleå men det bekräftar kanske bara bilden.

Efter lite vila lyckades vi få en parkering på gatan, för bilen och slapp de dyra P-husen över natten. Att det sedan gick att använda vår svenska P-app var som grädde på moset. Det var dags för en promenad. Rakt över från hotellet ligger LKAB:s representations villa Bromvik och den var stor med en omgivande trädgård i en sluttning ner mot Malmbanan eller Ofotbanen som den norska sidan heter. Villan byggdes 1900 och såldes till LKAB året efter. Ett lok med LKAB på sidan passerade, som av en händelse. Villan användes först som semesterhus och brann ner 1940. Sju år senare hade en ny villa byggts och det är den som står på platsen idag. När vi stillat den nyfikenheten så gick vi till hotellets restaurang. Nej, det fanns inga bord för att äta. En svensk hovmästare berättade för oss att en större restaurang hade lagt ner under våren och det fanns ett underskott av matställen för att ta emot alla turisterna. Naturligtvis frågade vi om vart vi skulle vända oss och fick ett par förslag. Vi tackade och gick sedan mot centrum trehundra meter bort.

Det första som vi såg var Scandic hotell som var ett arkitektoniskt spektakulärt höghus. Det är alltid liga fascinerande när arkitekterna får ihop moderna byggnader så att de blir bra ögongodis. Oavsett vad arkitekt upproret tycker. Vet inte om det är medvetet av hotell kedjan eller inte. Scandic i Ålesund var också lite spektakulärt med att de lyckades får havsutsikt från alla rum, trots att hotellet låg med gaveln mot vattnet. Vi kunde se museet som visade slaget om Narvik och borta vid havet låg LKAB:s utskeppnings kaj för Malm. Allt som vi skulle titta på i Narvik såg vi innan vi fått middag den första dagen. Vi hittade en restaurang och där åt vi god mat, innan tröttheten tvingade oss till sängen och en vederkvickande sömn.

 

Nordlig kurs – Dag 1 – Tidig morgon – Vårgårda redan avstängt – Frukost i Mariestad – Järnvägsmuseet – Ulrika Eleonora kyrka i Söderhamn – Njutångers kyrka – Hotell Knaust – Stenstaden Sundsvall

Nordlig kurs – Dag 2 – Frukost i spegelsalen på hotell Knaust – Själevads kyrak – Örnsköldsvik in och ut – Gammlia Umeå – Ratan – Träffningen vid Ratan –  SMHI i Ratan –  Hero-Era – Bygdeå kyrka – Andersvattnet – Sara kulturhus –  Northvolt – Skelleftehamn – Bonnstan

Nordlig kurs – Dag 3 –Dag 3 – Bodens fästning – Fällkniven – Militärmuseet i Boden -Gammelstads kyrkstad första besöket – Luleå – Luleå domkyrka – Statsisbrytarna

Nordling kurs – Dag 4 – Överkalix – Kukkolaforsen – Järnvägsbron i Haparanda – Sik, tunnbröd och skällande valpar –  Struves meridianbåge i Haparanda – Nedertorneås kyrka och ett världsarv –  De finska krigen – Ett nytt världsarv

Nordlig kurs – Dag 5 – Kallax – Världsarvet Gammelstads kyrkstad –  Nederluleå kyrka

Nordlig kurs – Dag 6 – Vilodag

Nordlig kurs – Dag 7 – Polcirkeln – Korpilombolo – Världsarvet Struves meridianbåge i Sverige – Saivomuotka – Karesuando – Järämä fästningsområde – Kilpisjärvi

Nordlig kurs – Dag 8 – Båtresa – Fjällpromenad -Treriksröset – Ännu längre norrut – Tionde gränspassagen

Nordlig kurs – Dag 9 – Folkaktionen mot utbyggnaden av Altaälven – Nordlig kurs – Längtan till livet efter detta – Olika vägar – 200 meter under havet – Nordkap – Honningsvåg – Alta hällristningar, ett världsarv – Struves meridianbåge Norge

Nordlig kurs – Dag 10 – Sydlig kurs –  Mot Kilpisjärvi – Barduforss – Narvik

Nordlig kurs – Dag 11 – Vad ska vi göra idag? – Narvik 1940 – Krigsmuseet – Trötta irrade vi runt lite – Rombaksfjorden – Fiskekroken – Nytt världsarv

Nordlig kurs – Dag 12 – Östlig kurs – Björnfjell – Abisko – Torneträsk – Kiruna kyrka – Kiruna stadshus

Nordlig kurs – Dag 13 – Ishotellet – Jukkasjärvi kyrka – Samiskt fika – Esrange – Frasses – Rälsbärarna – Börje Salmings gata

Nordlig kurs – Dag 14 – Kirunagruvan – I väntan på en sydlig riktning – Luossavaara – Malmtågens statusvagnar -Stadsflytten

Nordlig kurs – Dag 15 -Svappavaara – Koskullskulle – Malmberget – Gällivare –  Rulla för ALS – Världsarvet Laponia –  Porjus – Stora Harsprånget – Jokkmokk

Nordlig kurs – Dag 16 – Jokkmokks-Jocke – Jokkmokks gamla kyrka – Polcirkeln – Sorsele – Inlandsbanan – Meselefors –  Lapplands tre drottningar – Jämtland – Östersund 

Nordlig kurs – Dag 17 – Sjuttiofem mil bil – Dalarna och Värmland -Slutspurten