Världsarvet Gammelstads kyrkstad. Stugorna med kyrkan i bakgrunden.
Det blev att komma i väg sent. Dagen var inte packade utan det fanns en tid att passa på eftermiddagen då vi bokat en plats på guidningen i Gammelstads kyrkstad. Så det blev till att köra den korta sträcken till stadens flygplats.
Kallax
Här ligger den civila flygplatsen, den flygflottiljen F21 och museet som tillhör flottiljen. Allt är så mycket mer hemligt nu, det som har att göra med allt som har med aktiva militära förband. Det vi skulle titta på var det som var från förr i tiden, museet.
Under andra världskriget framställdes önskemål om att få flygverksamhet till övre Norrland. Det beviljades som en lätt version, när det skulle iordningställas ett flygfält och en organisation som kunde sköta om flygvapnets flottiljer när de kom till Luleå för att öva. Inför budgeten 1942-43 var kriget på Nordkalotten igång och flygvapen skulle utökas och nu tillfördes Luleå fler resurser. Fler funktioner tillfördes F21 bl.a. en flygskola men det skulle dröja till 1949 innan den första flyg divisionen förlades till Luleå. Det var spaningsflyg som flyttades för Östergötland och Saab 18 och Mustanger var maskinerna som hamnade i norr. 1954 kom Tunnan till byn.
Det var inte svårt att se flygmaskiner, eller skalen av de gamla flygplanen som stod uppställda framför det lilla museet, precis utanför vakten. Det var Lansen, Draken, Viggen och ett par helikoptrar som det var fri tillgång till. Det var några minuter kvar innan museet skulle öppna och vi passade på att titta på radar anläggningarna som fanns vid entrén. Det var dagas att betala ett inträde.
Det var ett förbandsmuseum, inte som Flygvapenmuseet i Linköping eller Aeroseum i Göteborg som berättade andra historier. Här berättades F21:s historia fram till att Viggen fasades ut till förmån för Gripen. Det var omfattande och det var rörigt. Det var äldre herrar som var entusiasterna som drev verksamheten och lite märks det. Man vill visa ALLT. Det går inte, men här gjordes det ett försök. Det ställer lite krav på dig som besökare, att du själv ska kunna sortera informationen och sätta ihop den. Det gick trots allt bra.
En av museets unika föremål är P51 Mustang, i svenska färger, som är restaurerad. P51 är ett legendariskt amerikanskt jaktplan från andra världskriget. Det var det första jaktplanet som hade tillräckligt räckvidd att eskortera bombflyget mot Tyskland och ta upp kampen mot de tyska Messerschmitt och Focke-Wulf maskinerna som försvarade sitt hemland. Det fanns i stort antal efter kriget och fann vägen till många länders flygvapen, så även det svenska.
P51 stod parkerad inne i ett gult tält och där fanns också ett exemplar av Tunnan. SK60 och Vampire. Det finns också ett flertal modeller hängande i taket. Tillsammans med maskinerna på utsidan så ska de representera de krigsmaskiner som varit stationerade på flottiljen och de olika divisioner som var stationerade där. Flottiljen är aktiv idag.
Efter att ha tagit en sväng på utsidan och fått se både en Vertol helikopter, känd från ubåtsjakten på 1980-talet och en Viggen med plats för två flygförare så var det dags att ta lunch. Det blev till att ta oss in till stan och hittade en öppen lunchrestaurang och så var den saken löst.
Världsarvet Gammelstads kyrkstad
Kyrkstaden är ett exempel på hur en liten stad växte fram runt kyrkan för att långväga kyrkobesökare skulle kunna övernatta. Vi såg Bonnastan i Skellefteå för ett par dagar sedan detta är ett annat exempel på samma fenomen. Kyrkstaden kom upp på UNESCO:s världsarvslista 1996 som det sjätte svenska världsarvet, tillsammans med Lapponia.
Till skillnad från Bonnastan så har kyrkstan aldrig eldhärjats. Det flesta av de stugor som fanns 1817 när det ritades en karta finns kvar idag. Hela området har utvecklats i takt med tiden och har därför inte frysts vid en viss tid, som vi såg av i Bonnastan, utan den är levande. Från början höll byborna ihop sina stugor så att de var grannar i verkligheten och i kyrkstan. Inte sällan låg stugorna längs den vägen som ledde hem. Vi har haft ett bra tempo de senaste dagarna och tröttheten börja ta ut sin rätt. Det blev inte särskilt mycket promenerade i byn innan det var dags att gå den guidade turen.
Nederluleå kyrka
Det är en medeltida kyrka, men den såg inte riktigt riktig ut. Det var flera konstigheter och under guidningen kunde vi få grepp om vad det var. För det första är den egentligen för stor för att vara från medeltiden. Kyrkan invigdes 1492 vilket är sent för att var det som vi traditionellt tänker oss medeltida kyrkor, det skulle kunna förklara storleken. Fönstren var en annan detalj som nästan skar sig i arkitekturen. De var mycket riktigt medeltida utan från 1700-talet. Kyrkan var tänkt att kunna vara domkyrka i norr och då tog men i. Det blev inte bra. Kanske är vi bara lite överkänsliga men det blir inte riktigt stilrent.
Det var begravning i kyrkan när vi började vår guidade tur. När den var klar kunde vi komma in och titta inuti helgedomen och vis var det vackert. Den var heller inte typisk medeltida, från norden, utan vi kunde se en snarast gotisk uppbyggnad med pelare och typiska valvbågar som bar upp taket. Det förklarade storleken. Taket hade vackra muralmålningar. De tillskrivs Albertus Pictor. Det skulle kunna stämma. Vid besöket i Kumla kyrka utanför Sala för några år sedan var det första exemplet som vi sett på hans konst och då nämndes Nederluleås kyrka. I Ytterlännäs gamla kyrka, som fått ett besök, är det en av Pictors lärjungar som målat taken, och de liknar mästarens.
Guiden tog oss först med oss ut och titta på stugorna. Några är öppna för besökare och här finns det guider som sitter i kammaren och berättar om det som finns i stugan. Helgerna var uppdelade på ungdomshelger och vuxenhelger, så det gick att se vad som skulle ske på söndagen och inte minst på lördagen innan. Fester, marknad och vad det nu skulle kunna vara.
Stugorna var precis som i Skellefteå indelade i kamrar och en det var en kammare per familj. Stugorna var olåst och här förvarades bl.a. kyrkokläderna, de finaste man hade. I takt med att stölderna ökade började kamrarna att låsas. Det var en sed långt in på 1900-talet att par som träffats i kyrkbyn också vigdes i en av stugorna.
Guiden var bra och trevlig och när allt var över tog vi några minuter och satte oss i skuggan och njöt av en kall dricka. Det hjälpte lite men det finns en trötthet i kroppen som vi inte ska ignorera.
Nordlig kurs – Dag 3 –Dag 3 – Bodens fästning – Fällkniven – Militärmuseet i Boden -Gammelstads kyrkstad första besöket – Luleå – Luleå domkyrka – Statsisbrytarna
Nordlig kurs – Dag 5 – Kallax – Världsarvet Gammelstads kyrkstad – Nederluleå kyrka
Nordlig kurs – Dag 6 – Vilodag
Nordlig kurs – Dag 10 – Sydlig kurs – Mot Kilpisjärvi – Barduforss – Narvik
Nordlig kurs – Dag 17 – Sjuttiofem mil bil – Dalarna och Värmland -Slutspurten