FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – dag 2

Jellingestenen. Den är inte stor, men trekantig. Den ger mycket historia och den är ett världsarv.

Knutpunkten

Det var en tidig avfärd efter en tidig kväll. En normal arbetsdag nästan. Redan sju på morgonen var vi på leden söder ut, ensamma. Det var inte många andra som börja långfredagen med att köra bil. Resan till Knutpunkten i Helsingborg gick snabbare än väntat och då var det ändå ingen risk att råka i klorna på den obefintliga ordningsmakten. Knutpunkten är ett resecentrum som började byggas 1984. Det tog sju år innan järnvägsspåren var nergrävda i tunnlar och den nya stationen tog över efter de två gamla, en för fjärrtåg och en station för tåget till färjorna. Både stadsbussar och regionbussar fick hållplatser i den nya knutpunkten och färjorna till Helsingör fick ankringsplats i samma hus. En riktig knutpunkt som gjorde det enklare för resenärerna i Sveriges åttonde största stad, just i samband med resan. Vi körde in i bilkön och väntade på vår tur på färjan över sundet. Vädret var sisådär, eller ett mycket bra bilåkarväder. Väl på södra sidan av Öresund så var det till att följa skyltar mot huvudstaden Köpenhamn och när vi kom närmare så stod det Odense på några skyltar och det väckte vårt intresse. Trafiken var behaglig och de danska vägarna var bra att köra på. Just runt Köpenhamn har det byggts mycket och det är en hög och fin standard. Trafiken i Danmark flyter på ett annat sätt än i Sverige och det tog några mil innan koderna lästs av och körstilen anpassats. Resan över Själland gick bra. Sedan slog den vanliga påskoturen till. En kraftig smäll på framrutan och det var dags för ett depåstopp på närmsta rastpalts för att rädda rutan. Ett stenskott hade gjord ett elakt märke, som tur var utanför den direkta siktlinjen. På med en “plåsterlapp” och så vidare till näste stopp, en lunch i Odense.

Odense

Efter att på några korta minuter ha passerat stora Bält och flera hundra lappar fattigare kom vi till Odense. Vi möter Odense, Odens helgedom som det ska betyda, i texterna första gången 988 och då som Danmarks fjärde biskopsdöme. Odense var ett resestopp på vägen mellan Skåne, Själland och Århus. Harald Blåtand byggde en av sina Trelleborgar strax utanför Odense i slutet på 900-talet. Deras funktion är omdiskuterade och senare på resan planerade vi att besöka en annan Trelleborg, den utanför Slagelse på Själland. Borgen gav om inte annat platsen en strategisk vikt då kungen hade en stående hird i området. Det var en annan kung, Knut den helige som besökte ungefär hundra år senare. Han flydde från kungsgården där han skulle ha mött upprorsmannen Piper. Knut sökte asyl i helgedomen men upprorsmännen jagade honom och tog tillslut död på inne i kyrkan. Knut kom senare att helgonförklaras och lades till sin sista vila i Sankt Knuts kyrka, som också är biskopskyrka i Odense. Vi fick en kort glimt av kyrkan bakom ett stort grönt tält. Fjärrvärme håll på att dras fram i stadens gator och i en så gammal stad behöver arkeologerna titta vad som finns. Mordet markerar också slutet på vikingatiden i dansk historia. Kristendomen gjorde sitt intog i Skandinavien och Harald Blåtand har blivit berömd för sitt kristnande av danerna. Hans kungsgård Jellinge står på programmet senare idag. Kyrkliga institutioner tar över Odense under inledningen på medeltiden och blir en maktfaktor med stora egendomar. Ett inbördeskrig förstörde delvis staden runt 1250 och efter det kommer andra kyrkliga grenar, framförallt klosterrörelsen med munkar och nunnor.

Digerdöden tar ca en tredje del av stadens befolkning med sig till graven och det tar ytterligare 150 år innan staden ser ett stort uppsving. Kungen flyttar till Odense och det är under den danska storhetstiden under Kalmarunionen. Odense som ligger mitt i öriket Danmark fyller en funktion som huvudstad innan den slutligen placeras i Köpenhamn. Reformation gör sitt intåg även i Danmark och det för med sig ett nytt inbördeskrig. Odenses framgång fick ett allvarligt avbräck i krigen med Sverige. Svenskarna intog staden och plundrade den svårt, under marschen över Fyn på vägen mellan istågen över bälten. Ca 20 % av husen stod tomma. Köpenhamn fick status som huvudstad på 1660-talet. Dessa på händelser gjorde att Odense kom att hamna i bakvattnet, politiskt och ekonomist. Efter freden på det stora nordiska kriget 1720, kom en bättre period för Fyns största stad. Den utvecklade sig till och med till att bli landets näst största stad. Napoleonkrigen drog fram i Danmark och de påverkade Odense, som hade utländska trupper inkvarterade i staden. Likaså krigen mot tyskarna under 1800-talet då sårade från striderna på Jylland fick vård i Odense. Under 1800-talet utvecklades Odense till en industristad.

Det var hit vi kommit, hungriga efter nära fyra timmars resa. Det blev första bästa ställe efter att ha yrat runt några varv runt stadskärnan. Burger anarchy, hette stället som precis slog upp sina portar för oss, dagens första gäster. När det nu stod vildsvinsburgare på menyn så var det läge att testa. Gott. En kort promenad förde oss till Sankt Knuts kyrka och förbi H C Andersens hus innan vi satte oss i bilen för att ta oss vidare till dagens etappmål Jellinge på Jylland.

Jellinge

Vi kom på små vägar genom det kuperade, just det kuperade danska landskapet. Vi blev allt lite förvånade, men som sagt kuperat. Vi trasslade oss till Jellinge och genom gatorna mot centrum. Hittade en parkeringsplats med kyrkan inom synhåll. Nu var vi här. Danmark har inte många världsarv men Jellinge är ett av dem. Här finns den berömda Jellingestenen, en runsten som beskriver hur Harald Blåtand kristnande danerna. Här finns två stora gravhögar, varav den ene sägs innehålla Harlads far och den andra är tom! Här finns resterna av världens största skeppssättning, ca 360 m lång och här finns Jellingekyrkan.

Här levde Gorm den gamle och det var han som grundade den danska kungadynastin vars ättlingar fortfarande nära 1100 år ännu sitter på den danska tronen. Det var Gorm som byggde upp Jellinge. I en modern tappning så har den “gamla” palissaden rests i form av vita stolpar runt hela det gamla kungsgårdsområdet. Gorm var gift med Tyra Danebot. Det var till minne av henne som han lät resa den mindre av de två runstenar som ingår i världsarvet. Det är det tidigaste exemplet på Danmark som begrepp. Man tror att Tyra begravdes i den norra gravhögen. Den är ca nio meter hög och 65 meter i diameter. Man tror att även Gorm den gamle begravdes i högen. När den grävdes ut hittades inga kvarlevor men väl gravgods som visade på att det var höga personer som legat där. Vart tog Gorm vägen? Gissningen är att Harald Blåtand grävde upp kvarlevorna och begravde den i den nya kyrka som han lät bygga på platsen när han blev kristen. Tre träkyrkor har stått på platsen och alla har brunnit ner innan dagens kalkstenkyrka i romansk stil byggdes ca 1100.

Kanske var det Harald Blåtand som såg till att inte någon begravdes i den södra gravhögen. Den är så vitt man vet oanvänd. Vi kan nästa bara spekulera och kanske det är så att högarna byggdes först och sedan när kristendomen slog igenom på allvar så avstod man från att använda det hedniska begravningsritualen. Det var i alla fall Harald som lät resa den andra, större runstenen på platsen. Runorna på stenen låter berätta att det var Harald som lade under sig Danmark och Norge. Efteråt har det lagts till att han kristnade danerna. Ristningarna och bilderna skvallrar om Danmarks läge mellan kontinenten och norden. Det finns tydliga influenser från Tyskland och den ristningsteknikern samtidigt som bilderna är klart nordiska. Stenen och platsen skvallrar också om brytningstiden mellan hedendom och kristendom. Motiveringen till att Jellinge ska vara ett världsarv.

Förutom den vita palissaden fanns det också vita hällstenar placerade i terrängen som markerade den gamla skeppssättningen. Med sina 360 meter så ligger den idag under den båda gravhögarna, runstenarna och kyrkan med råge, men den ligger innanför palissaden. Det har varit svårt att få fram uppgifter om skeppssättningen. Sedan tillkommer en halv Trelleborg strax utanför den gamla kungsgårdens område. Den hann vi inte med men den väcker som vanligt när det är svårt att få bra fakta. Varför är den halv? Var det Haralds verk? Han lät anlägga flera trelleborgar runt i Danmark, troligtvis för att markera sin närvaro. Frågor och frågor men en del svar gick att få i museet, Kungarna Jellinge som ligger vid platsen.

Museet drivs tillsammans av Nationalmuseet och deras utställningar kommer regelbundet till Jellinge. Det finns naturligtvis en rejäl portion av vikingar i utställningen som var både sparsamkad och mycket stilren i sin design. Kanske inte så mycket nytt men värt att titta på. Ny teknik har kommit in här också och det var intressant att titta på en kvadrat meter stor liggande skärm, vrida på en ratt med olika årtal, för att se hur platsen så ut just det årtalet.

Det hade gått många timmar sedan avresan från Sverige. Ett av resans mål var avklarade och det vara dags att ta sig till hotellet eller den gamla danska kro, som vi bokat för natten. Vi körde i riktning mot Fredericia.

Kryb-i-ly

Det är en landsvägkrog som ligger mellan Fredericia och Kolding. Den ingår i en större hotellkedja och håller konferenser och tillställningar. Av arkitekturen att döma är det ett bygge från 1970-talet. Danska landsvägskrogen har sin upprinnelse i lagar från 1280-talet. De är samtida med Alsnö stadga som förbjöd våldgästning i Sverige. Kung Magnus fick tillnamnet Ladulås för att det skedde under hans regeringstid. När våldgästningen förbjöds i Danmark kom det påbud att det skulle byggas landsvägskrogar länga landsvägarna. Det var ett sådant etablissemang som vi hamnat på. Vi och alla bridgespelare. Det var en tre dagars tävling på hotellet så varje kväll var de fyrkantiga borden upptagna. Hotellet var helt ok, för det priset vi betalade, men på sikt behöver det renoveras lite och kanske uppgraderas något. För oss passade det mycket bra! När väskorna lossats och det fanns lite mer plats i bilen så var det dags för mat och det blev till att ta sig till Fredericia en dryg mil bort åt landsvägen.

Fredericia

Vägen var danskt platt från Kryb i Ly till Fredericia. Det första vi såg var utbrända oljecisterner i hamnen. Det var den 3 februari i år som en tankbil med gödsel välte i oljehamnen i Fredericia. Det bar sig inte bättre åt än att lastbilen tog eld och som en konsekvens av det så fattade flera oljecisterner med palmolja eld. Brandkåren kom till platsen men fick retirera på grund av hettan och att olja inte kan släckas med vatten. Det skulle dröja nära 24 timmar innan branden kom under kontroll. Nu fanns det inga matställen vid oljehamnen så vi fortsatte mot centrum.

Det trettioåriga kriget hade gått hårt åt danskarna som fick lämna kriget ganska tidigt. De var så hårt trängda att det fanns en risk att Danmark skulle upphöra som nation. Erfarenheterna visade att det behövdes ett starkt fäste på Jylland som i övrigt var oförsvarat och skövlades i kriget, inte minst av svenskarna under Torstenssons krig 1643. De svenska trupperna kunde inte ta sig över till Fyn eftersom den svenska flottan inte var tillräckligt stark. Danmarks kung Christian IV insåg att det behövdes ett starkt fäste på Jylland och han hade också ambitionen att bygga en stad. En kombination av detta blev att fästningen Fredriksodde började byggas 1650. Sju år senare var fästningen inte färdigställd och det var anledningen till att svenskarna under Karl X Gustav kunde inta fästningen, om vi ska tro de danska informationsskyltarna. Erik Dahlberg hade studerat fästningen och kommit framtill att den svaga punkten var kanten mellan vallarna och stranden och det var där som svenskarna kom. Fästningen upprustades flera gånger, inte minst under det stora nordiska kriget under 1700-talet. Krigen med tyskarna under 1800-talet är en annan orsak till upprustning. Fredricia utvecklade även i andra riktningar. Inflyttningen av religiösa minoriteter gjorde odling av tobak infördes. Jordbruk var Fredericias livsnerv långt in på 1800-talet. Under 1800-talet om också järnvägen till byn. Med sitt ganska strategiska läge vid Lilla Bält har staden utvecklats till en knutpunkt i det danska järnvägsnätet där linjen från Köpenhamn binds samman med den nord sydgående banan på Jylland. Det är på 1900-talet som en modern hamnanläggning byggs i staden och fortsätter att expandera. Vi tog själva och parkerade bilen och i den kyliga aftonen tog in på ett öppet matställe, inte för dansk mat utan för italiensk! En lång dag led mot sitt slut och det var dags att till hotellet. Somnade gjorde efter ett sent dopp i hotellets inomhus pool.

FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – Dag 1 – Påsklamm

FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – Dag 2 – Knutpunkten – Odense – Jellinge – Kryb i ly – Fredericia

FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – Dag 3 – Flensburg – Kruså och Sydschlesvigarna – Kruså och Hitler – Kruså och Folke Bernadotte – Christiansfeld

FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – Dag 4 – Billund – Lalandia – Fredericia och svenskarna – Fredericia och tyskarna

FFF; Fyn, Fredericia och Flensburg – Dag 5 – Tybrind vik – Odense och HC Andersen – Trelleborg