Sikte mot Kalmar – Dag 2

Kalmar slott. En gång Sveriges södra bastion mot danskarna. Platsen för Kalmar unionen och Kalmarkriget. Central plats för handeln i Kalmarsund och porten till Öland.

Kalmar slott

Dags för dagens begivenheter. Vi tog sikte på Kalmar slott, några hundra meter från den gamla grosshandlarbostaden som nu är hotell.

Det är oroligt i farvattnen på den svenska östsidan. Det är strax efter vikingatiden, fast det visste inte människorna om, då. Det som idag är Kalmar är en handelsplats, ganska centralt i området. Från Öland, kommer kalksten och animaliska produkter och från Smålands inland, timmer, tjära och myrmalm. Från kusten kommer fisket och spannmålsodlingen. Handelsplatser fungerade lite som svenska juvelerarbutiker idag, de är lätta att råna eller röva. Vikingatidens snabba grunda båtar var inte långt borta och det var oroligt runt Östersjön. De började byggas vakttorn för att skydda viktigare handelsplatser. Runt 1200 räknar man med att det första tornet är på plats. Stenbyggnader har flera fördelar, där går att försvara skatter, där går att husera soldater och demonstrera sin makt. Detta var något som kungen var intresserad av. Handeln gav inkomster, ofta natura produkter och med dessa kunde soldaterna avlönas. På så vis kunde handeln skyddas. Konkurrensen om handeln fortsätter mellan första hand svenskar och danskar under 12- och 1300-talen. Med hjälp av den öländska kalkstenen utvecklas försvarstornet till riktig borganläggning med starka försvarsmurar. Kalmar är gränstrakt, lika väl som Växjö inne i Småland. Det är viktigt med ett försvara mot fienden, för att skydda handeln och markera kungens närvaro.

Gränsstriderna är vanliga under dessa århundraden. Kalmarsund är också en viktigt fartygsled längs den svenska ostkusten. När Gustav Vasa kommer till makten, bryter han med danskarna när Kalmarunionen upphör och börjar bygga den moderna svenska staten så ökar också behovet av ett kraftigt försvar. Vasa är intresserad av handel, som ger inkomster. Det är här han kommer in konflikt med bönderna i gränslandet mot Blekinge och det är här som Nils Dacke leder en bonderevolt. Dacke avrättas för övrigt i Kalmar. Vasa och hans söner bygger ut borgen från en medeltida fästning till det renässansslott som det är idag. Slottet står i centrum under Kalmarkriget i början på 1600-talet men förlorar i betydelse när den svenska stormakten via freden i Roskilde 1658, får såväl Skåne som Blekinge och Kalmar blir inte längre en gränsfästning. Under Karl XI:s tid så flyttar även delar av den svenska flottan till den nya örlogsbasen i Karlskrona. Slottet börjar användas till annat, magasin, fängelse och bränneri. Det får samtidigt förfalla och under 1800-talet så påbörjas en restaurering. Tekniken var kanske inte den bästa utan det var mycket influenser av den rådande romantiken som påverkade arbetet. Det är först under 1920-talet som en mer modern konservator kommer till Kalmar. Han gör noggranna studier av hur renässansslottet en gång sett ut. Han rensar bort spåren av annan verksamhet och återställer byggnaden till sin forna glans och lämnar det som det minnesmärke det är idag.

Kalmarunionen

Kalmar slott har varit centrum för flera historiska händelser. Till och med har Kalmar fått ge namn åt ett helt rike. Eller tre. I vår historieskrivning så är Danmark, Norge, Sverige och Finland förenade i en union under 130 år. Den kallar vi för Kalmarunionen. Det är drottning Margareta som gör att unionen får en bra start. En kraftfull regent som får alla med sig, till slut… Erik av Pommern var myndar lyckosam och fick alla emot sig till slut. Svenskarna var inte helt nöjda med unionen eftersom den starkaste staten i Norden, Danmark hade ett stort inflytande. Svenskarna gör flera försök att bryta sig ur unionen men krafterna för en union var starkare. Den svenska adeln var inte benägen att erkänna den danske kungens överhöghet och den svenske riksföreståndaren Sten Sture gjorde motstånd. Danskarna kom och Åsundens is, utanför dagens Ulricehamn år 1520 stod ett slag som bekräftade danskarnas dominerande ställning. Nu följde händelserna slag i slag. Stockholms blodbad, på stortorget i Gamla stan i Stockholm. Gustav Vasa rymde från sin danska fångenskap och landsteg på Stensö söder om Kalmar. Det monumentet såg vi igår i slottsparken. Han for till Dalarna, gjorde uppror. Utropades till kung på långsidan av Strängnäs domkyrka. Han red vidare till Stockholm och vid midsommar 1523 red han in i sin nya huvudstad. Grunden lades till det moderna Sverige och hans efterkommande skulle sitta på den svenska tronen fram till Ulrika Eleonora 1720 gav upp tronen till sin make Fredrik I. Kalmarunionen levde kvar som union mellan Danmark och Norge fram till 1814.

Kalmarkriget

Spänningen mellan de forna unionsländerna stegrades under de tidiga åren av 1600-talet. Gustav Vasas son Karl IX hade besegrat sin brorson Sigismund om den svenska kronan. Karl IX hade tidigt bevisat att han var driftig och gjort ett gediget arbete i sitt hertigdöme i Sörmland. Han gav sig också in i mer äventyrlig utrikespolitik, till skillnad från sin far som valde bort sådana aktiviteter. Några provokativa gränsintermezzon lede fram till att svenskarna redan 1610 insåg att ett krig är oundvikligt och på våren 1611 förklarade Danmark krig. Trupper skeppades till det danska Blekinge och anfallet startade mot Kalmar. Staden kunde intas efter blodiga strider och slottet gav upp och överlämnades till fienden några månader senare. Svenskaran anlände till Ryssby norr om staden med en styrka medan en annan anföll och intog danska Kristianopel. Danskarna anföll svenskarna och det var mycket hårda strider runt Ryssbyskans. Nu dör Karl IX och hans son, mannen som ledde raiden mot Kristianopel blir svensk regent, Gustav II Adolf, den ende kung i Sverige som fått tilläggsnamnet, den store. I bakgrunden finns också en ung man som ska bli en av Sveriges viktigaste personer, Axel Oxenstierna. Han som skulle, tillsammans med kungen bygga grunden för så mycket för stormaktstiden och för framtiden.

Kriget var inte slut. Runt Kalmar och Öland krigades det. I Blekinge och Skåne ryckte svenska trupper in och brände bl.a. Vä. Från Halland ryckte danska trupper in mot gränsstaden Jönköping och brände staden. I Bohuslän härjade norska trupper. Kronobergs slott som vi besökte i går intogs av danskarna, liksom Nya Lödöse och Älvsborgs fästning vid Göta älv. Freden i Knäred gjorde slut på kriget och Sverige fick för första gången betala Älvsborgs lösen.

Vi vandrade runt i den vackra byggnad som slottet är. Vi gick runt och tittade på de utställningar som fanns och på de rum som renoverats. Som vanligt så lyckades den yngre generationen besökare charma personalen och fick följa med och titta på avspärrade delarna slottet. I detta fall ett avträde som kungligheterna som bott på slottet utnyttjat. Det blev en promenad runt försvarsverket och visst är det en imponerande försvarsanläggning. Slottet dominerar helt inloppet till den gamla hamnen och ur ett försvars perspektiv så är den helt rätt och motiverad. Solen lyste i snålblåsten och vi vandrade sakta över vindbryggan och ut på stadens gator. Vi tog sikte på Kalmarläns museum.

Kalmarläns museum

Vi vandrare runt den gamla hamnen i Kalmar och fortsatte längs vattnet. Sneddade över till infarten till Tjärhovet och ut på Kvarnholmen. Längs vattnet vid hamnbassängen gick vi och tittade på uteserveringar, ankrade fartyg och människor i ett gott solsken så här tidigt på våren. Kvarnholmens huvudattraktion är kanske den bastanta byggnad som ligger vid hamn inloppet. Det är den gamla ångkvarnen från 1847. Vår vän grosshandlare Jeansson vars gamla villa vi nu bor i köpte kvarnen på 1870-talet. Driftig var han och hans son. Ångkvarnen i Kalmar kom att bli arbetsplats för när 150 personer och utvecklades till en Skandinaviens största kvarnar. Ett bra läge får en modern människa kanske tänka, för nog hade kvarnen en egen kajplats för lastning och lossning. Idag är det Kalmarlänsmuseum och vi betalade entrépeng och gick in.

Jenny Nyström

Vi tog hissen högst upp i huset. Det var ett café och den yngre generationen historiebesökare satsade all kraft på att gå en liten påsk tipspromenad avsedd för den yngre generationen. De som förväntades vara lite mer vuxna var det julkortskonstnären Jenny Nyström som stod på menyn. Jenny är född i Kalmar men flyttade redan som 8-åring till Göteborg 1862. Hon började ta lektioner i måleri och en dag när hon satt på staden konstmuseum och kopierade en tavla så “upptäcktes” hon av landshövdingen. Han såg till att hon hamnade på kostakademin i Stockholm och 19 år gammal lämnade hon västkusten för östkusten. Jenny hade talang och utvecklades i den nya miljön. Hon arbetade hårt och lyckades varje vinna något pris på sina målningar för att kunna fortsätta på konstakademin. Efter en period i Paris återvände hon till Sverige. Hon gifte sig men hennes make blev tidigt sjuk och försörjningsbördan hamnade på konstnärens axlar. 1911 skrev hon kontrakt med ett förlag om att måla julkort. Därifrån kommer vi ihåg hennes tomtebilder i olika miljöer. Jenny Nyström var med i tiden och tog till sig den nya tekniken. Hon var tidigt ute med en jultomte i ett flygplan, en gammal Bleriot. Samma fabrikat som gjorde den första flygningen över engelska kanalen. Utställningen var enkel och stilren med ett urval av hennes produktion. Det är lätt att glömma bort att hon var konstnär och inte bara julkort illustratör. De tavlor som museet har på väggarna visar tydligt hennes talang. Vi vandrade ner en våning i den gamla industribyggnaden med siktet inställt på regalskeppet Kronan.

Regalskeppet Kronan

Sverige hade besegrat Danmark och i freden i Roskilde 1658 hade de sydliga landskapen på den skandinaviska halvön erövrats. Sverige kom att dominera Östersjön och för att befästa sin makt på havet behövdes en flotta, en flotta som kunde ta upp kampen med den danska. Det skulle bli ett imponerande fartyg, det nya regalskeppet Kronan som kölsträcktes på Skeppsholmen i Stockholm 1665. Fartyg var klart knappt tre år senare och var då dubbels så stort jämfört med regalskeppet Vasen, den som vi känner som Vasa. Medan Vasa var bygget efter det holländska konceptet, så var Kronan byggt med engelsk förebild. Det skulle ta ytterligare fyra år innan kungen hade så mycket pengar att han kunde utrusta fartyg och låta flottan använda krigsskeppet.

Det skånska kriget bröt ut 1675. Flottan skickades iväg för att möta dansken men underhållet var så svagt att fartygen fick vända tillbaka till Stockholm för att ses över. Året efter är svenskarna på seglats. Det har mött danskarna och holländarna som inte tycker om att svenskarna fått ett så stort inflytande i Östersjön. Det påverkar deras handel negativt, världens största handelsnation som de är vi den här tiden, att få en stark konkurrent. De lierar sig därför med danskarna, mot svenskarna som i sin tur är lierade med Frankrike som är holländarnas fiender. Ett stor europeiskt politiskt maktspel med andra ord. Svenskarna är på flykt norr ut genom Kalmarsund när fiende flottan hinner upp eskadern vid Ölands södra udde. När ett skott avlossas så vänder regalskeppet Kronan för att hjälpa till och kantrar istället. Då exploderar det svenska skeppets krutförråd och fartyget sjunker. Slaget som fortsätter blir ett svidande svenskt nederlag. Regalskeppet Svärdet hade sänkts av danskarna och Sverige hade förlorat de främsta amiralerna i nederlaget. Svenskarna drog sig tillbaka till Stockholm och danskarna kunde ostörda skeppa över trupper till Skåne i ett försök att återta sina förlorade landsdelar.

Anders Franzén som en gång letat rätt på Vasa och bärgat henne letade 1980 rätt på Kronan och inledde dykningar på vraket. Det är dessa föremål som vi nu var på väg in att titta på. Det var en “ren” utställning, inte så mycket krusiduller. Montrar med olika tema och föremål som passar in på dessa teman. Ett inte så vanligt tema är musikinstrument ombord och där fanns, resterna av en gammal fiol och ett blåsinstrument. I dagens tidstypiska anda så lades en hel del fokus på de människor som levde och verkade ombord. Det var “vanliga” svenskar de som vi i stormaktstiden så sällan läser eller pratar om. Här kan deras liv lyftas fram. Kronan, som rankas som en av sin samtids fem största fartyg hade en besättning och soldater på över 800 man. Enligt samtida uppgifter överlevde 40 man Kronas förlisning. Tillsammans med Svärdets sänkning förlorade stormakten ca 1500 soldater på en dag. Detta på en befolkning på runt 1,2 miljoner personer. Över 0,1 % av befolkningen på den dag. 2014 skulle det motsvara ca 9 500 människor. Tröttheten sätter gärna in på tidig eftermiddag efter långa promenader och mycket intryck och funderingar på det som skett i historien. Kronan utställningen var tänkvärd.

Futharken

Sista utställningen vi besökte var en ordverkstad. Den skolgående generationen av vår lilla trupp fastnade för Futharken. Futharken eller runraden som den också kallas hittas första gången mellan 100 till 200 efter Kristus. Det är ett gammalt germansk alfabet som spreds även till Norden eftersom det pratades germanska. Med åren utvecklades språket och vid ca 800 pratas det mer om fornnordiska. Isländskan är det språk som antas ligga närmast fornordiska idag. Med nya ljud och uttal blev den äldre 24 teckens Futharken svårare att använda och den nyare, på 16 tecken utvecklades. Det finns en tydlig koppling mellan Futharken och den påverkan som germaner och nordbor hade med Grekland och Rom som tidigare utvecklade och hade ett mer avancerat skriftspråk. Vi skrev meddelanden med runskrift som den andra skulle lösa. Det blev en liten trevlig stund innan det var dags att köpa med sig de sista resterna av vinterns glass och ta sig ut i solen och snålblåsten.

Kalmar stad

Vi befann oss på Kvarnholmen i det som vi uppfattade som centrala Kalmar. Sakta strosade vi längs gatorna och tittade på husen. Det var höga hus och det var stenhus längs raka gator. Det brukar betyda att staden har drabbats av brand. Det har den tre gånger till och med. Den senaste 1800. De stora stenbyggnaderna som ligger på östra delen av Kvarnholmen är rån mitten och slutet av 1800-talet. Det kanske inte var en brand i Kalmar utan snarare erfarenheterna från andra stadsbränder vid den här tiden som gjorde att sten var att föredra framför det mer eldfängda trät. Det som verkligen raderade ut medeltidsstaden var 1960-talets moderniserings iver. När det kommer på tal pratas det mycket om Stockholm och till mindre del om Göteborg men kanske är det så att den största påverkan hade det på landsortens mindre städer. Allt gammal är inte bra och allt gammalt ska inte bevaras men ett smakprov från olika epoker borde det finns kvar, och det gör det.

Promenaden gick längs Storgatan i öst-västlig riktning. Stortorget tronar upp sig och på vänster sida ligger Kalmar domkyrka, ett av stormakten skrytbyggen. Viss likhet med kyrkan i Karlskrona som är något senare än den vi nu tittade på. En luggsliten byggnad på vår högra sida pockade på uppmärksamhet. Det var stadshuset. Byggnaden uppfördes i slutet på 1600-talet under Karl XI:s regeringstid.

Kalmar är en gammal stad. Tidig vikingatid anses det att det kan ha varit en handelsplats. Kalmar ligger ganska strategiskt på öar som nästan skjuter ut en bit Kalmarsund. Sundet, vet vi, var en viktig segelfarled redan före 1000-talet. Första gången vi hittar namnet Kalmar så är det på en runsten i Sörmland. Där talas det om någon som blivit dräpt i Kalmarsund. Kanske är det logiskt när en ökad handel kommer igång att Kalmar utvecklas till en större handelsplats. Vid 1100-talets mitt börjar en starkare kungamakt kunna styra över lite större områden. Runt 1160 byggs det första tornet till platsens försvar och, glöm inte det, möjligheten att ta upp tull.

Östersjön är till stora delar Hansans hav och nätverk. Kalmar klassas inte som Hansastad men är under ett stort inflytande och beroende av Hansans nätverk. Handeln präglar staden starkt, liksom att det är en svensk gränsstad mot det danska Blekinge. Det är här som Kalmarunionen grundas, det som kallas för ett enat rike av Nordens länder. Hur stor enigheten var låter vi vara osagt men Kalmar växlar mellan svensk och dansk ägo. Staden drabbas hårt av kampen mellan nordens stormakt Danmark och uppkomlingen Sverige efter det att svenskarna under Gustav Vasa lämnat den nordiska unionen. 1611 kommer en dansk här och belägrar slottet, skövlar staden och till slut får slottet till skänks av befälhavaren. Svenskarna återfår Kalmar slott efter freden men tvingas till dryga lösen för en annan fästning, Älvsborg vid Götaälvs mynning.

Sverige tar sakta över positionen som stormakten i Norden. Det första klara steget är Trettioåriga kriget som ger Sverige en betydande krigspotential. Gränsstaden Kalmar ligger naturligt i skottgluggen i kommande konflikter och det förs diskussioner om att flytta staden och slottet. 1647 brinner gamla Kalmar ner och det beslutas att centrum skall flyttas till Kvarnholmen, där det ligger än idag och där vi nu flanerar bland de historiska byggnaderna från stormaktsepoken. Den nya staden försågs med en stadsmur och mycket av denna finns kvar än idag, även om vi valde bort ett besök så hann vi i alla fall se delar av den och några av de portar som är vardagliga gångstråk för kalmarborna. Kyrkan och stadshuset passar väl in i Barockepokens stilideal. Knappt hade staden byggts upp förrän den började tappa i betydelse när gränsen mot Danmark flyttades söderut. Kalmar slumrade sakta in som småstad. Sakta fortsatte vi och passade på att slurpa i oss en glass från ett framgångsrikt amerikanskt företag som slagit upp sina portar för försäljning vid Larmtorget ena sida. Sakta strosade vi tillbaka till hotellet och kunde konstatera att klockan inte var så mycket som vi trodde och det skulle gå att hinna med ännu mer historia. Varför inte Öland?

Ölandsbron

Det fanns ingen klar plan för vad skulle göra. Det östligare landskapet skulle inte få besök förrän i morgon så, men det är som med adventskalendern, det är kul att tjuvkika. Först skulle Ölandsbron passeras. Den är inte äldre än att er skribent faktiskt kommer ihåg en resa i barnaåren med färja över Kalmarsund. Knappt tio år senare restes det med samma båtar igen fast då i den jugoslaviska skärgården! Men det är en helt annan historia. Ölandsbron stod klar på hösten 1972 efter en över fyra år lång byggtid. Med sina 6 072 m var den Europas längsta bro i 26 år innan den portugisiska Vasco da Gama bron tog rekordet med råge. Den är över 17 000 meter lång. I den kalla brisen i den allt lägre stående solen var den en vacker resa över till Öland. Direkt vid landfästet hittade vi en turistinformation. Klocka tickade på men en liten tur skulle vara intressant att hinna med.

Karlevi runsten

Det var en händelse som såg ut som en tanke, här hade vi suttit och skrivit runor och nu fanns det en runsten en kortare sträcka från platsen där vi befann oss. Det gällde att vara en aktiv försäljare mot en allt tröttare yngre generation i förhoppning att någon form av entusiasm skulle infinna sig i slutet på en lång dags äventyr, för vuxna. Det blev söder ut de ca 15 km till Karlevi runsten. Fast förankrad i den öländska östra strandbogen. En stor skylt visade till en liten parkering något hundratal meter från vägen. I en sista ansträngning lyckades vi få med oss nioåringen. Hon fick plocka med sig Futharken som hon skrivit ner på ett litet papper och så gick vi de sista stegen fram till den 1000 år gamla stenen.

Karlevi tros betyda de fria männens heliga plats. Det var här som stenen restes över stor öländsk hövding som uträttat stordåd i Danmark. Detta är vad vi tror oss veta med grunden i vad sten berättar. Det är inte lätt att hitta andra skrivna källor från denna brytningstid mellan asatro och kristendom. Vi passade på att skriva av några runor som vi sedan översatte. Med god fantasi kunde vi utläsa namnet Germund, det finns dock inte med i runexperternas översättning men det betyder inte att vi har fel, de kan också ha fel. Den yngre generationen var i alla fall nöjd med resultatet, vilket var det viktigaste.

Det har varit ett riktigt gott runstens år. Vi har besökt flera runstenar och flera av dem har nämnts som speciella. Karlvistenen är mycket speciell eftersom den stått på samma plats sedan den restes, så vitt arkeologerna kan bedöma och det är den enda kvarvarande kända stenen som har en dikt på drottkvätt. Vi ska inte gå in på de finare detaljerna i olika versmått utan acceptera att det är så. De andra stenarna som vi besökt under året är Rökstenen i Östergötland samt Gripsholmsstenen och Aspa bro stenen i Sörmland. Vi satte oss ner och fikade, och tittade ut över ett glittrande Kalmarsund. Det var lite mer att göra. Vi hade precis passerat en skylt som väckte intresse. Det var dags för nästa begivenhet. Bilen fick styras söderut för att se mer.

Södra Ölands världsarv

Vi har besökt fem världsarv i Sverige tidigare, Grimerton i Halland. Birka, Drottningholm, Hällristingarna i Tanum samt örlogstaden Karlskrona. Det var dags för det sjätte svenska världsarvet – Södra Ölands odlingslandskap. Området som omfattar ca 1/3 av Östersjöns fjärde största ö. Odlingslandskapet kom upp världsarvslistan 2000 och hade då brukats av människor i många tusen år. Odlingen under många generationer av bönder och betet av boskapen har skapat en unik miljö. Alvaret med sin karga växtlighet som betats, åkermarken som brukats och ängarna som gett hö till boskapen under vintern. I samband med skiftena under 1800-talet så kom även det öländska landskapet att förändras. Skiften gick ut på att alla i en by skulle få del av alla typer av marker. Därför var varje gårds teg smal men lång. Här utvecklades Radbyarna. En radby är en by där alla husen ligger på rad längs ena sidan av huvudvägen. Husets bredd markerar gårdens del i byn och stäcker sig från strandkanten över strandbogen in och ut på Alvaret. Det blir långt och smalt. Sakta avnjöts de späda gröna fälten i solskenet och vid en typisk radby i Lilla Frö så blev det ett stopp för att titta lite noggrannare på omgivningen. Där fanns även en av dessa för Öland så typiska små väderkvarnar. Längre söderut kom vi inte utan bilen lotsades tillbaka till en större väg med sikte mot Kalmar. Det blev ytterligare ett stopp längs vägen. Efter att ha kommit upp på en liten höjd blev det till att stanna till och ytterligare en gång njuta av landskapet och det glittrande havet med silosarna i Kalmar hamn som fond. Färden fortsatte med sikte på Kalmar men det skulle bli en historisk plats till innan det var läge att gå till nattvila.

Gråborg

Borgs by står det på skyltarna vid parkeringsplatsen. Byn äger själva Gråborg och St Knuts kapell. Byn ägs i sin tur av Vitterhetsakademien. Gråborgs ålder dateras lite olika. 3-500 talen före Kristus eller Folkvandringstid eller järnåldern. Det är lite olika namn på samma sak. Det pekas ut att borgen ligger nästa mitt på Öland, såväl i nord-sydlig riktning som i öst-västlig. Borganläggningen visar inga spår av invändig bebyggelse och av detta dras slutsatsen att det kanske rörde sig om en handelsplats. Gråborg i dess nuvarande version har sitt ursprung på 1100-talet. Kanske ska detta kopplas till att det är vid den här tiden som Kalmar börjar bygga ett torn till försvar av sin handelsplats mot piratverksamhet på Östersjön. Om detta vet vi egentligen ingenting eller mycket lite. Vilken är den makt som kan få människor att bygga en fyra meter hög mur av sten, på en sträcka runt om som är över 500 meter lång? Vem har dessa resurser till sitt förfogande? Mer spännande blir det om vi också tittar på den andra ruinen, St Knuts kapell. Även den från 1100-talet och den var i verksamhet i ca 400 år. St Knut antyder starka band till Danmark. Detta är en tid när Birka har upphört och Sigtuna har tagit över som viktigaste handelplatsen i Mälaren. Vikingatiden är över, enligt vår moderna tidsbestämning. Det går inte att komma ifrån att det är många frågor som dyker upp när vi betraktar det gröna gräset i den gråa borgen. Tröttheten tar nu ut sin rätt. Vi makar oss, om inte som de sista turisterna så i varje fall slutet på kön av turister som ske ge sig iväg till sina logiplatser. Golfens nos tog sikte mot Kalmar och snart var dagens äventyr över.

Dag 1 – Målsryd – Tranemo – Kronoborgs slott – Dackefejden – Växjö – Kulturparken Småland – Lessebo – Kalmar slottspark

Dag 2 – Kalmar slott – Kalmarunionen – Kalmarkriget – Kalmar länsmuseum – Jenny Nyström – Regalskeppet Kronan – Futharken – Kalmar stad – Ölandsbron – Kalevi runsten – Södra Ölands världsarv – Gråborg

Dag 3 – Kalmar FF – Guldfågeln Arena – Borgholms slottsruin – Ismanstorp

Dag 4 – Linneuniversitetet – Boda – Skruf