Påsk i Prag – dag 3

Centrum i Prags gamla stad är torget. Gamla stan är upptagen på UNESCO:s världsarvslista.

I ett obeslutsamt ögonblick för några månader sedan bokade vi hotell i Prag och beställde en natt för lite. Vi fick ta kontakt med hotellet och en extra natt men var tvungna att byta rum. Nu var det dags att packa ihop allting och lasta in i bilen och i hotellet bagagerum. Checka ut och checka in igen. Som tur var slapp vi byta hotell. Först i kön till frukost tog vi för oss av den tjeckiska frukosten strax innan hela föräldrakolonin från Tyskland dök upp och skulle ha mat de med. Prags handbolls cup är en stor turnering som lockar lag från hela Europa. Vår klubb har fyra lag med så det är över 50 trettonåringar som reser med ledare, plus lika många i killar i samma åldersgrupp. Sedan kommer ledare och alla handbollstokiga föräldrar.

Spelschemat var inte riktigt till en morgontrött människas fördel. Kvart över åtta på morgonen i en annan del av storstaden skulle avkastet ske. Trots införskaffade lokalbiljetter så blev det till att åka taxi. Vi hade aldrig lyckas att ta oss till 6:ans spårvagn, byta till Metro B, och sedan navigera oss fram från tunnelbanestationen. Taxi blev det enda alternativet. När vi väntade på taxin var det ett otroligt vacker väder. Kallt men frisk och hoppingivande, en sol som återigen kämpade med molnen om luftrummet men genom diset gick det att se något som i vitt och guld höll på att få ett övertag. Det var en morgon som förde mina tankar till den kenyanska savannen och de minuter som vi kan njuta av detta vädret är inte många på ett år. Nu njöt vi och så kom taxin, en Skoda, till vår förvåning…

Taxin tog oss genom den folktomma tjeckiska huvudstaden. Vi kom fram till Moldau söder om centrum och kunde se Karlsborgen trona högt över staden i ett vitt morgonljus som man blir lycklig av. Särskilt som rapporterna hemifrån pratar om kyl och snö och andra just mindre trevliga väder fenomen. Ca 20 minuter tog taxiresan på ca 200 SEK och vi hamnade i en förort med höghus på tolv våningar i långa slingrade längor. Eftersom det var forna öststaterna kallade vi det för Stalinarkitektur men i Sverige skulle vi sagt ett miljonprogramsområde. Vi hade kommit till Luziny.

Luziny

Luziny är Prags 13:e distrikt och kallas även för distriktet där solen går ner. Den ligger längst i väster av alla Prags olika distrikt. Den kom till under tidigt 1970-tal och husen började byggas runt 1975 och några år framåt. Stadsdelen är byggd kring en dalgång där husen klättrar upp längs sidorna. Vi kunde själva se ”grytan” när vi senare promenerade ner till metron. Första matchen för våra hjältinnor gick bra. De vann en komfortabel seger, liksom övriga tre lag i sin öppningsmatcher. Vi hade blivit förvarnade om att det skulle bli ett hårt spel och det stämde. Troligtvis var motståndarna ett år yngre och det märktes tydligt, men de var bra men vi var bättre. Nu slog vi oss ihop med andra föräldrar i laget och fick reda på var metron gick. Vi åkte rätt antal stationer och kom upp på Vaclavplatsen.

Astronomiska uret

Det viktigaste först och vi dök rakt in i en av de redan öppna souvenirbutiker, som sålde böhmisk kristall och det vi letade efter, en kylskåpsmagnet. Utbudet var gigantiskt, men en öltunna i koppar med den tjeckiska flaggan på och en bild av Karlsborgen dög gott åt oss. Det näst viktigaste sedan, kaffe på en uteservering. Solen flödade nu men hade inte mycket värme med sig. Det gick att sitta ner och njuta, dricka te och äta pritsels. Facebook fick en uppdatering med status om uteserveringen i solen samtidigt som andra hade inlägg ur vidrigt kallt det var i Påsksverige. Sedan tog vi en promenad mot torget i Gamla stan och tittade på presenningarna som stängde in det astronomiska uret. Klockan som är en av Prags stora sevärdheter är stängt för renovering, men skulle öppna lagom till sommaren och turistsäsongen. Klockans står i Stare Mestro, den gamla stan som är upptagen på UNESCO:S världsarvslista.

1409 hör vi första gången talas om klockan i stadshuset. Det var två urmakare som byggde den och de gick senare och blev professorer i matematik på universitetet. Uret byggdes ut i slutet på 1400-talet och har klarat sig väl genom året. Nazistiska trupper försökte skjuta söder uret under striderna om Prag i slutet på Andra världskriget. De lyckades delvis men tjeckerna återställde det förstörda. Det tog tre år.

Turistsäsongen kanske inte drar igång riktigt än men det var gott om människor i rörelse. Riktigt trångt var det på torget. Turistguider med selfiepinnar eller paraplyer som stack upp ur människomassan vittnade om att det var gott om turister. En kategori som vilken vaken tjeck som helst skulle klassa oss i, med våra sport/fritidsjackor och en stor kamera över magen. På torget var det marknad. Olika stånd bjöd ut sina varor inte minst mat av olika sorter. Kolgrillar doftat gott och inbjudande trots att klockan bara höll på att passera 10 på FM. Sakta drog vi oss ner mot Moldau och en tunnelbanestation. Väl framme kunde vi titta på den mäktiga Karlsborgen som tronade upp sig på horisonten och vi kunde skymta Karlsbron lite åt söder. Det var dags att dra sig tillbaka till förorterna och de aktiviteter som skulle ske där.

Prague Handball Cup

Turnering har i år lockat 630 lag från 25 olika länder till den tjeckiska huvudstaden. Om Partille Cup är världens största handbolls turnering så är Prag tävlingen den största inomhusturneringen i handboll för ungdomar. 42 olika hallar över hela staden har tagits i anspråk för matcherna. Vi var inte i den västligaste hallen, det fanns fyra till som låg ännu längre västerut. Vilket bara visar hur utspritt tävlingen är.

Väl på plats på tribunen i sporthallen var det match mot ett slovakiskt gäng. De var duktiga och vi fick kännas vid duktigt med mål i baken. Trots detta deppade inte tjejerna och fortsatte att kämpa hela matchen. Bra jobba så långt. Det är tungt att komma ut och spela med lite andra regler än hemma. Spelet är lite brutalare, och domarna tillåter lite mer, och satsningarna är tuffare. Det ger nyttiga erfarenheter för fortsättningen. Laget har många spelare och ledarna vill att det ska vara ett lag och då ska det inte toppas. På turneringar blandas tjejerna så att alla under året för spela med i stort sett alla. Ingen toppning i yngre tonåren här inte. Det är den personliga utvecklingen till handbollsspelare som är i fokus. Sedan vill tjejerna gärna vinna. Det tjeckiska laget som vann så klart var samtrimmade och hårt drillade. Men, bara för att de är bra nu behöver det inte betyda att de är bra senare. Vi ser ofta att svenska lag kommer ikapp inom tre fyra år och det ligger i linje med föreningens målsättning.

Det blev över tre timmars väntan på nästa match. Tjejerna gick till förläggningen och vilade och vi gick och åt i förortens köpcentrum, inte tjeckisk mat men typ italiensk. Solen hade lockat fram de första små små gröna knopparna i häckarna som fanns runt gångbanan och det var skönt att vara ute och njuta av sol och lite värme. Tur att vinterjackan blev kvar på hotellet. Så var det dags för dagens tredje match. Det blev en tätare brottningsmatch där alldeles för mycket var tillåtet. Fasthållningar utan boll, knuffar med raka armar och att bara springa på motståndaren, även om de inte hade bollen. Varningar registrerades inte av sekretariatet och så klarade sig motståndarna, från stan, Slavia Prag från utvisningar. Tyvärr upptäckte vi att domarna går att på verka med rop från läktaren, så publiken, läs er skribent, tog på sig ansvaret att med rop påverka domarna att döma för öppet våld. Tyvärr var det framgångsrikt, men inte mycket, men det gick att påverka. Domaren dömer och det är det vi spelar efter så det går inte att gråta och skylla på domaren, vi måste anpassa oss. Det gjorde tjejerna, även tjeckiskorna började få raka armar i ryggen och det är typiskt, de som är de värsta syndarna gråter mest när de får tillbaka.

Tre nya timmars väntan på en match mot ett italiensk lag. Samma domare som i skandalmatchen innan. Att de bytt färg på sina tröjor hjälpte inte, vi kände igen dem. Italienskorna var duktiga, inte tu tal om saken men, så märkvärdiga var de inte. De tog till lite trix och fulheter, eller de spelade hårt. Betydligt hårdare än vi är vana vid från serielunken hemma. Å andra sidan kan vi inte skylla på domarna heller. När ett tjeckiskt lag inte var inblandat så klarade de väl precis godkänt,men inte mycket mer. Klockan hade hunnit passera åtta på kvällen, tolv timmer sedan första matchen på morgonen, en vinst och tre förluster. Trötta tjejer och trötta åskådare. Dags att sova, det blir mer handboll i morgon.