Hemresan
Så var det upp med tuppen, eller innan tuppen. Gjorde allt klart och lämnade rummet. Ner till frukosten och fick lov att ta lite mat innan öppningen, vilket var jättebra och tacksamt. Det blev inte mycket men något i alla fall.
Köpte min biljett, enkel tur denna gången och biljetten var god för tre timmar. Tog mig till busshållplatsen och busen kom som den skulle. Tre hållplatser senare, mitt på en bro över tiotal järnvägsspår, kom man ner till Donersbergerbrückes station. Väl på perrongen kom ett meddelande som gällde det tåg som skulle gå till flyget och uppfattade inte innehållet. Det stod en kvinna och lyssnade och hon hade en resväska med sig så jag frågade. Hon berättade att man ska dela tåget på en station längs linjen och att de som ska till flyget ska åka i den bakersta delen. Enkelt, verkar det. Höll mig i närheten och följde efter henne och hennes man, satte mig så att jag såg dem. Hon hade givetvis hört att jag inte var tysk, och det var egentligen inget konstigt i att hålla lite koll på dem så att jag kom rätt.
Det var en otroligt vacker morgon. Vi kom utanför staden och solen började spräcka horisonten och driva bort mörkret. Sakta föll mörkret undan och ersättes av vackert mjukt ljus som om solen ville väcka oss varsamt. Lite frost gnistrade på fält och åkrar och förstärkte skönheten i landskapet som passerades. Enda avbrottet var flera uniformerade herrar i varselvästar och med ryggsäckar so gick runt och kontrollerade biljetterna. Plockade lydigt fram min men det dög inte. Han tog telefonen och tryckte att par gånger och vips fanns det en annan biljett som han kunde skanna av. Han var nöjd och jag visste inte ens att det gick att göra så. Efter sex dagar i München med mycket kollektivtrafik åkande så kom biljettkontrollen fem minuter innan det var dags att flyga hem.
Kvinnan och jag nickade till varandra när vi gick av och hon var nöjd att jag kommit rätt och jag var nöjd att hon hjälpt till. Så var det långa meter att gå för att hitta rätt terminal. Det gick till slut att nå SAS disk. Sedan tog det nästa en timma av väntan innan de öppnade incheckningen. Den ena av två terminaler krånglade så det tog ytterligare femton minuter och en arbetsledare för att få igång incheckningen där. Fick packa om min resväska. Hade gömt ett kamerabatteri i resväskan och fick flytta det till handbagaget. Sedan var det dags för säkerhetskontrollen. Den var effektiv, väldig effektiv. Men, mig kroppsvisiterade de innan man fick gå in.
Första stopp var en affär som sålde dricka och nu blev det ett negativt rekord. 110 SEK för två halvliters dricka flaskor. Vad ska man göra? Sedan var det att sitta ner och vänta. Gaten öppnades och det var gott om passagerare och för min det kan jag gärna vänta till sist, vilket det nästan blev. Bussen tog oss ut till planet och så var man inte sist igen. Hade fått en fönsterplats och det satt en kvinna vid gången. Hon tog gärna fönstret vilket var bra för det är lättare för mig att sitta vid gången. Försökte blunda på resan och det gick ok. Planet var snabbt i Köpenhamn, ca 10 minuter tidig. Valde att vänta ombord på planet för att kunna gå ut i framdörren, istället för bakdörren, och därmed slippa trapporna ner och upp.
I Köpenhamn var det lunchdags. Efter att ha försökt på O´Lerys, blivit tillsagd att använda en app, så gick jag. Letade efter någonstans att äta på Kastrup som är så stort. Men, det blev ett par danska smörrebröd, vilket faktiskt slog vad O´Learys skulle kunna erbjuda. Även på Kastrup var priserna ”löjliga”.
Planet till Göteborg var glest men det dök upp fler och fler vart efter anslutande flyg damp ner i den danska huvudstaden så det blev hyfsat med resenär ombord. Flygning gick snabbt och enkelt. Väntade återigen på planet, hade inte bråttom av, väskorna tar sin tid och sedan var det att gå på terminalen till bagaget. Det var redan på plats när jag kom så det var nog en av de kortaste väntetider på en väska någonsin.
Hem vila nån timme innan det var dags för avstämning med chefen vid femtiden en fredag. Jobbet börjar direkt igen. Semestern var över.
Dag 6 – Ingen oktoberfest i München – Hemresan