Göteborgsattraktioner – Dag 5 – Ragnhildsholme

Ragnhildsholmen. En del av det som antas vara det Gamla Kongahälla. Genom att ha fästningar på båda sidor av älven kunde handeln beskattas effektivt.

Ragnhildsholmen

Den är inte helt enkel att hitta till om du inte vet var du ska leta, eller åka. Vi får ge oss ut på Hisingen mot Säve och fortsätta på den smala bron över järnvägen vid Gunnersby och fortsätta Kongahällavägen mot norröst. Där dyker den plötsligt upp, borgruinen på torra land. Stenarna har legat där i 750 år.

Den gamla norska borgen Ragnhildsholmen, började byggas på 1250-talet av kung Håkon den gamle. Tanken var att borgen skulle skydda de norska handelsingresserna långs Nordre älv, eller Kungsälven som den också kallades. Vattenståndet i älven var ca 2 meter högra än idag och nord fåran var en lika bra vattenväg om inte bättre än dagens Göta älv. Det förklarar varför borgen ligger på land och inte vid vattnet. Handelsplatsen Kongahälla låg på fastlandssidan norr om älven och gamla anor. Vi vet inte exakt vad den låg men de norska kungasagorna beskriver att borgen Ragnhildsholmen byggdes på en ö i älven vid Kongahälla. Sagorna är i normala fall en historisk källa som vi ska fundera både en och två gånger på innan vi tror helt och fullt på dem. I det här specifika fallet så skrevs de ca tio år efter händelsen vilket ger dem en högre trovärdighet. Kongahällas historia går en bra bit längre tillbaka i historien är Ragnhildsholmen. Det var en vikingatida handelsplats och det var här som den danske kungen Knut den store samlade sin flotta när han for till Skåne och utkämpade slaget vid Helge å, 1025 enligt svenska källor och 1026 enligt danska.

Nu var det inte vikingaslag i Skåne som var intressant i sommarsolen på norra Hisingen. Hundra år senare dök venderna upp och plundrade Kongahälla som byggdes upp. När vi sedan drar kalenderbladet över 1200 så börja kungarna i de olika länderna bli starkare. De bygger sin ökande maktställning på kyrkan och på pengarna. De är de senare som gör att intresset för att skydda handelsplatserna ökar. Med militärnärvaro så kan handeln fortsätta och skyddas och köpmännen kan betala skatt till kungen som kan avlöna sin militära närvaro. Längre upp längs älven låg och ligger Lödöse som var svenskarnas handelsplats i området. Ragnhildsholmen är med rätta en fästning i en omstridd gränstrakt. Danskarna befann sig strax söder om platsen. Kusthandeln längs det som idag är den svenska kusten var intressant för både den danska och norska kungen. Det utkämpades strider. Den norske kungen valde då att liera sig med den svenske hertigen Erik, tillika kungens bror. Han blir trolovad med den norske kungens dotter. Erik var också på jakt efter den svenska kungakronan. Han och brodern Valdemar tog sin bror kungen Birger tillfånga i det som kommit att kallas Håtunaleken. Erik fick senare fly och gjorde det till Norge där han blev kronprins i kraft av sitt giftermål med Ingeborg av Norge. De fick Ragnhildsholmen som sitt slott. Det gick inte lysande för Erik. Han härjade runt i bygderna och lyckades göra sig osams med sin svärfar. Svärfadern började bygga Bohus fästning några ca fyra km uppströms. Borgen var större, mäktigare och bevakade såväl Nordre älv som Göta älv. Erik kom att träffa på sin bror Birger igen. Han blev bjuden, tillsammans med Valdemar, att fira jul med kungen i Nyköping. Det blev ett gästabud att minnas, för de som överlevde. Det gjorde inte Eriks som dog i fängelsehåla som hämnd för Håtunaleken. Birger var också lierade med den danske kungen, som var fiende till den norske kungen, vars dotter Erik var gift med. Makt och intriger är ingen ny företeelse.

Så hade vi stannat till vid historien en gång till och knutit ihop lite mer av den svenska medeltidshistorien. Det var dags att åka vidare, inte till Bohus fästning, det får bli en annan gång.